Tre års bloggande!
Så åren går….! Ingen förstår hur det går till
så är vi vips ett kliv framåt i tiden som aldrig står still
Mellan Himmel och helvete, kan man säga
att vi har rört oss fast vi ändå har suttit på plats alldeles intill
vår elektrifierade världsomspännade cyberklenod.
Här på en snurrande jord skrev jag för tre år sen
min första blogg
om sommaren
alls icke världfsörbättrande men ändå inte så dum
och medan jag irl rör mig en tum
flyger jag i cybern ett oräkneligt antal mil
till närmsta cybriot i en svindlade fart och i en egen skön fil,
fast den kan kännas skum.
Måtte jag inte bara vara en bubbla som spricker…..?!
Vem vet ? Kanske bäst att jag i lagom tid sticker,
innan nån annan gör det.
men om ni inte finner att det stör, det
här bloggandet i tid och otid,
så ses vi kanske om ett år igen,
om nån vill fortsätta vara en vän,
så till dess önskar jag er "peace", eller om ni så vill, "frid"! …ein bischen…
😉
Ha det! =)
Time in Stockholm 
Tid 
Tre år, en månad och två dagar här 😀
Kan tipsa om ny musik i min blogg. Ny "platta" på gång – som Gert Fylking kunde ha sagt: ÄNTLIGEN!
/Bj.
GillaGilla
Jag gjorde slut på min blogg,men jag kommer att besöka dig då och dåJag ska börja ett nytt liv
GillaGilla
Grattis på treårsdan!
Det måste betyda att jag också fyller tre fast i augusti!
Hur förvaltar vi vår tid? Hur ska vår utmätta tid förvaltas?
Frågor frågor som pockar på svar så här i semstertider
då man kan bli lite reflekterande och liite (inte så lite)
vemodig
GillaGilla
Grattis! Då betyder det att jag firar tre år i december någon gång!
Sluta inte blogga! Jag satt häromdagen och sörjde de som slutat, en hel massa från min första bloggarebörjan. Jag saknar dem! Så snälla, fortsätt!
GillaGilla
Tack hörni, och Tack detsamma, Eva! Ska försöka att fortsätta, fast ibland känns det dystert, kan jag hålla med om, när så många viktiga personer lägger av helt eller delvis. Ja, ibland kan jag nog känna mig som "den enda männsikan" i cyberrymden. Lyckligtvis går det över när jag ser att du eller andra plötsligt har lagt in något hos mig eller er. Fast det är ju inget "rajtan-tajtan" här längre precis, fast det kanske man ska vara glad för….Nåja jag säger till om jag slutar i alla fall, fast jag kommer antagligen, envis som en röd gris, att fortsätta här tills jag VERKLIGEN är "den enda människan" i rymden….Ha det bra så länge, out there!
GillaGilla
Tre år, tänk vad tiden går fort. Det måste vara ungefär så länge jag har hållit på också – började i samma veva som BeJi.Men jag har ju bytt spejsplejs så många gånger, så något exakt datum när jag började har jag inte. Lite synd… men what the heck, jag överlever. :-)Vette tusan vad jag ska ha min blogg till egentligen. Jag skriver inte ofta i den, och besöker inte andra bloggar så mycket heller. Jag har dock en tanke på att bli lite mer flitig i en framtid. Vi får la si hur det blir med den saken.Ha det gött. Kram Kram!
GillaGilla
Så nära och ändå så långt borta – men vi cirklar ändå i samma rymd. Om du fortsätter kanske även jag sätter fart. Det gäller bara att slita sig från…du vet vad.
GillaGilla