I 💘 Stockholm! #41

Jag Ă€r född och uppvuxen i Stockholm och har bott hĂ€r hela mitt liv. Det Ă€r nĂ€stan sĂ„ att man kan tro att det börjar vĂ€xa mossa pĂ„ en. Jag skulle ibland önska att jag hade andra erfarenheter, och var nĂ€stan pĂ„ vĂ€g att flytta till Göteborg för dryga 30 Ă„r sedan, men det blev inte sĂ„.  Och ju lĂ€ngre man bor pĂ„ ett stĂ€lle desto mer ingrodd blir man ju. SlĂ€kten, vĂ€nnerna, körer och jobb, lĂ€genheter som Ă€r sĂ„ svĂ„ra att fĂ„ tag i.  Vi  hade sĂ„dan flax för 23 Ă„r sedan och fick byta en tvĂ„a i förorten med den vi bor i hĂ€r inne i stan. Inte byter vi bort den! 

Stockholm Ă€r en erkĂ€nt vacker stad men har inte under min ungdomstid varit kĂ€nd för nĂ„gon party-stĂ€mning. Ganska dött pĂ„ gatorna. Inga uteserveringar. Bara nĂ„gra fĂ„ stĂ€llen som var öppna efter ett pĂ„ natten. Den första pizzerian kom pĂ„ 70-talet till Karlaplan. Vi tyckte det var himmelskt gott och dessutom billigt! Sen kom kineskrogarna som var Ă€n mer exotiska inslag. I övrigt var det som sagt ganska dött pĂ„ stan. Om jag ska vara Ă€rlig var jag mer rĂ€dd för att vara ute ensam pĂ„ stan dĂ„ Ă€n jag Ă€r nu. Jag och en dĂ„varande pojkvĂ€n hade kunnat bli nedslagna pĂ„ Fleminggatan en gĂ„ng, för att pojkvĂ€nnen hade en röd mössa pĂ„ sig. DĂ„ skrek nĂ„gra smĂ„ligister pĂ„ andra sidan gatan,  ”jĂ€vla kommunist” efter honom, varpĂ„ han svarade nĂ„got alltför kaxigt i deras smak, för de kom Ă„ngande efter oss. Tre ungtuppar. ”SĂ€g ingenting nu”,  sa jag till pojkvĂ€nnen. Och han höll klaffen. Och de hotade med att om vi sa sĂ„ mycket som pip nĂ€r de vĂ€nde sig om skulle de göra slarvsylta av oss, typ. Åtminstone av pojkvĂ€nnen. Vad de skulle göra med mig framgĂ„r inte. Vi bara nickade utan att sĂ€ga nĂ„t och gick Ă„t vĂ„rt hĂ„ll pĂ„ darriga ben. Som tur var bodde vi bara nĂ„gra portar bort och innan vi fick upp nycklarna och hade öppnat porten och stĂ€ngt igen den efter oss, var vi helt skakis. Jag har sĂ€llan varit sĂ„ rĂ€dd för nĂ„gon annan mĂ€nniska. 

Ja, dĂ€r ser man hur svenskar kan vara …. 

Lita aldrig pĂ„ en svensk! 😉 

I takt med att Stockholm har blivit en allt mer kontinental stad, tack vare invandrarkulturer som finns hĂ€r nu, har jag kĂ€nt mig alltmer trygg och stolt över min stad i vĂ€rlden.  

Nuförtiden Ă€r den bĂ„de vackrast och vĂ€nligast i vĂ€rlden. Och faktum Ă€r att mina svĂ€rförĂ€ldrar brukade sĂ€ga att stockholmare Ă€r snĂ€lla mĂ€nniskor….. 

 Det var ju mĂ„nga Ă„r sen, men vem vet?  Den kanske sitter i vĂ€ggarna – de vĂ€nliga fasadvĂ€ggarna alstrar snĂ€llhet….. 

Ja, jag tror pĂ„ ”den snĂ€lla stockholmaren”. 

LĂ„t oss fridlysa denna varelse… 😉 

LĂ€mna en kommentar

Filed under Okategoriserade

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka pÄ en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ă„ndra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ă„ndra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ă„ndra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ă„ndra )

Ansluter till %s