Respons

Det här med blogg börjar bli kul. Man kan tycka till och skriva  om vad som helst och få svar av vem som helst. Utan att behöva starta en tidning först, eller ge ut en bok.  Praktiskt, eller hur ? Så, tack "Aniara" för din respons på mina senaste bloggposter. Jag blir verkligen glad av att höra att din son har intresse för solenergi och dessutom går och läser Teknisk Fysik så att han  t.o.m. skulle kunna omsätta sitt intresse i praktiken. Fast där krävs det ju också en hel del pengar och lobby-verksamhet för att det ska gå att genomföra i större skala. Men ändå…hopp om framtiden och ungdomen av idag. Han kan ju inte ha drabbats av den där folksjukdomen "dumhet", som du skriver om. Och det är ju skönt att det finns någon som har klarat sig…finns det vaccin ?

Kan du inte be honom kolla upp det där med avfallet, någon gång, om han har tid över ? (Finns det någon som har tid över ?)

 

Apropå vaccin har jag den stora glädjen att meddela att jag den här veckan har träffat en ny husläkare på vårdcentralen som inte fick mig att känna mig kränkt eller ointressant, sjåpig eller allmänt korkad, utan tvärtom var hon intresserad av mig och mina eventuella åkommor och av vad jag hade att säga! Vilket genombrott för mänskligheten ! Eller åtminstone för mig. Det är alltid roligt att känna sig sedd, eller åtminstone inte förlöjligad.

Så, Tack för det !

 

Jag har ju försökt hålla igång insidan av min egen hjärna under den här "bloggtiden", genom att kast mig över olka ämnen som för mig känns aktuella,(utan att för den skull vara direkt insatt i dem) men som jag inte direkt går runt på stan och pratar med folk om. Det skulle ju faktiskt verka rätt pretentiöst, för att inte säga lite drygt, och det är väl frågan om om det inte gör det t.o.m, i en vanlig simpel blogg ?! Hur som helst fick jag lite credit för det också av Aniara, så då kan jag ju fortsätta med mina små halvambitiösa funderingar. Men det är roligt att inte alla gör lika. Mångfald är ju på modet, så fortsätt alla ni andra på ert sätt, så fortsätter jag på mitt.Det är ju alltid kul att vara unik också. Ända till jobbet börjar vill säga. Om man jobbar i skolan, som jag gör, är det alltför lätt hänt att man drunknar i ett engagemang där och sedan dyker man inte upp igen förrän till jul, men bara med nästippen. Längre upp på land kommer man inte för då eä vårterminen igång och sedan får man vänta till sommarlovet. Det klagas på att lärare har så långa och många lov, men jag kan lova er att helt "torr" är jag inte förrän halva sommarlovet har gått och då har man ju en "normal" semester framför sig. Det är då man kan blogga och kosta på sig att närma sig lite mindre vanliga ämnen för sin blogg.

Hur som helst. Kul är det ! Och nu börjar det närma sig en landet-sejour igen med frukost ute, morgondopp, skogspromenader, bastu och det där trivsamma sommarporlet från närmsta bag-in-box.

Simma lugnt !