Vi var vid Gustaf Adolfs torg tillsammans med #FridaysForFuture till att börja med. Där träffade vi några trevliga amerikaner från New York, som har jobbat med ett ”klimatprojekt” tillsammans med Dramaten i Stockholm. De har tagit fram vittnesmål, tankar och känslor om klimatet från 77 personer från hela världen. Dessa berättelser har nu omvandlats till en teaterpjäs som hade premiär igår. Verkar väldigt spännande! Den visas hela maj på teatern, och man kan läsa mer om föreställningen i gårdagens DN (25/4).
Annars finns inte mycket att glädjas åt här i världen. Maskerade nazister anfaller människor på fredliga möten som handlar om högerextremism. Tre fick föras till sjukhus. Man hade slängt några rökbomber och slängt stolar på folk och pucklat på föredragshållaren. Några högerpolitiker jämför det med när klimataktivister har stört deras Moderat-möte i Malmö. (!!!) Man undrar hur många som fördes till sjukhus efter att Rebellmammorna hade sjungit sina sånger, och efter att några ungdomar hade avbrutit statsministern utan att ”vänta på sin tur”?
Nåväl… Statsministern har ändå ringt upp både Vänsterpartiets och Miljöpartiets ledare och beklagat den allvarliga situationen. Det var ju anständigt av honom, men den politik regeringen för tillsammans regeringsunderlaget är sannerligen inte anständig. Det gynnar inte våra demokratiska rättigheter att yttra oss, när ministrar terrorstämplar klimataktivister, och relativiserar och likställer nazister med våldskapital, med fredliga klimataktivister som sjunger en sång. Tidö-laget planerar att drastiskt minska anslagen till public service, i ”bästa värsta” Ungern-stil. Finns det någon ”äkta” liberal kvar i regeringen? 🙄
När statsministern passerade oss idag log han inte lika brett som han brukar. Kanske börjar det kännas jobbigt för honom att inget i hans politik gynnar klimatet, eller planeten. Kan man hoppas på att han har ett dåligt samvete?
Vi står kvar. Kanske kan vi en dag väcka det lilla statsministersamvete som tycks sova alltför gott? Det skulle inge ett minimalt hopp.
God Helg! 💚🌍💚
Varje fredag vid Sagerska 11-12 med #peopleforfuture Lördag 12-13, Medborgarplatsen, #SaturdaysForFuture
Varje fredag står vi utanför statsministerns bostad, vid Sagerska, 11-12, med #peopleforfuture och de unga i #FridaysForFuture står (numera, när det är vägarbete på Mynttorget) på Gustaf Adolfs torg 9-12 i en, av polisen, tillståndsgiven demonstration.
Så att ni vet – så har vi gjort så i fem och ett halvt år. Det är inget som rapporteras om av media, eftersom det inte är spektakulärt eller ger några klick när Greta med vänner demonstrerar laglydigt. Media bryr sig heller inte om att rapportera från de stora globala strejkerna som Fridaysforfuture ordnar, som ändå brukar dra omkring 5-10000 pers i Stockholm och ännu fler runt om i världen.
Det är förståeligt att de unga klimatstrejkarna tröttnar på den så kallade vuxenvärlden, som aldrig tar sitt ansvar och agerar ”vuxna i rummet” och den döva och blinda regeringen, som negligerar inte bara klimataktivisters böner om att de ska lyssna på forskningen. De vägrar även att lyssna på det klimatpolitikiska rådets totalsågning av deras näst intill obefintliga klimatplan. Statsministern säger att det klimatpolitikiska rådet har andra ”åsikter” om vad som är rätt åtgärder.
Det handlar inte om åsikter. Det handlar om kunskaper som stödjer sig på evidensbaserad forskning. Men ”med berått mod” väljer den nuvarande kunskapsföraktande regeringen att bortse från allt vad forskning heter, och riskerar inte bara de ungas framtid, utan även vårt lands säkerhet, vår ekonomi, vår natur, den biologiska mångfalden – och när de utmålar dem som protesterar mot deras politik som terrorister och antidemokrater – riskerar de också vår demokratiska rätt att yttra oss, och visar med all tydlighet hur omoget och ansvarslöst de hanterar det som kommer att bli världens värsta kris, förr eller senare, och ju längre de väntar desto dyrare och mer riskfylld blir krisen.
Men man slipper inte städa om man hoppar över städningen en vecka. Dammet minskar inte av sig självt. Det blir värre om man inte åtgärdar saken. Men vad vet väl högerpopulister om städning? De är vana vid att sopa sanningen under mattan och dölja den väl.
Men ”försök inte lura oss, gossar! Vi inga konster tål.”
… med plakat vi står – tills vi får gråa hår – och de bär ut oss på bår – men om vi når målen att rädda klimatet, kan det bli vår i våra sinnen, och vi kan sen fira att den planet som är vår, kan finnas i många år, tack vare tjatet från alla unga, och en och annan senior, om en bättre värld för alla. Då lägger vi ner plakatet, rustar ner, och hatet finns inte mer när alla får en rättvis del av det som läggs på fatet, och alla mår gott, så gott som det går.
En liten ”önske-tänkar-vers”, denna fredag, när så många mörka moln skymmer sikten för det som ändå sker som är ljust. 😏
EU-parlamentet har t.ex röstat igenom en restaurerings-lag för naturen, som visserligen vår regering kan sätta sig emot, men om naturen får chansen att jobba som den ska, med att fånga in och hålla koldioxid och andra växthusgaser på plats, på naturlig väg, är det mycket vunnet. Om vi inte motarbetar naturen gör den mycket av klimatarbetet helt gratis. Att träffa unga klimataktivister från Grekland, som letade efter Greta (vi kunde visa vägen), för att prata om sin kamp i Grekland, känns också som en ljuspunkt. Vi är inte ensamma. Klimatkrisen är global och vi måste samarbeta.
Om regeringen – och världens makthavare – gör sitt jobb på rätt sätt, slipper statsministern se oss varje fredag utanför sitt fönster. Men vi ger oss inte förrän då!
Varje fredag från 9.00 med #FridaysForFuture på Gustaf Adolfs torg, och från 11.00 vid Sagerska med #peopleforfuture
Varje lördag 12-13 på Medborgarplatsen med #SaturdayForFuture
Vi är fler än vi tror, som tycker att det är viktigt med en bra klimatpolitik, och 69 % av jordens befolkning kan tänka sig att ge 1 % av sin inkomst till klimatarbete. 86 procent tycker att politikerna behöver göra mer för att bekämpa klimatkrisen, men bara 43% tror att andra känner likadant.
Vi ska inte låta oss luras av politiker och makthavare som försöker negligera och förminska människors oro för klimatet, så att vi ska tro att vi är ensamma om det, för enligt en internationell undersökning har det alltså visat sig vara precis tvärtom. Majoriteten av jordens befolkning vill att politikerna ska agera mera och inte mindre!
I Sverige förlöjligas och hånas klimataktivister för att ”de står med plakat och skriker”, som klimatministern sa i utfrågning i TV igår. Hon tycker hon gör mycket mer nytta som klimatminister. Hon var väldigt nöjd med sig själv och sin egen politik, och att hon fått med till och med SD på sin politik. Men det kan ju inte vara så svårt eftersom den politiken i princip är SDs politik – att gynna bilisterna och att missgynna naturen – den biologiska mångfalden – och ytterligare spä på klimatförändringarna.
Men hon klappade sig själv på axeln – hon behöver nog det eftersom ingen annan utanför regeringen gör det – och verkade allra nöjdast med att det inte var en rödgrön regering som satt vid makten. Att utsläppen ökar tyckte hon var de tidigare regeringarnas fel. Ändå kommer hennes förslag på åtgärder i framtiden vara ungefär desamma som de rödgrönas.
Det är en mycket obehaglig framtid vi går till mötes med regeringens huvudlösa tvärtom-politik. Inte undra på att vi klimataktivister behöver skrika allt högre för att höras, men varför skulle Romina bry sig? Hon är ju ”lagspelare” och samarbetar hellre med sina klimatförnekande kompisar i SD, än de rödgröna partierna. Nu börjar vi förstå att den där ”röda linjen” Johan Persson pratade om före valet – handlade om röd linje mot ett helt annat parti, efter valet – på Liberalernas vis: ”Ty så göra vi när vi ändrar politiken, när vi sitter i regering”
Hej då! 💚🌍💚
#FridaysForFuture vid Gustav Adolfs torg från 9.00
#peopleforfuture vid Sagerska från 11.00, varje fredag
I natt hade jag svårt att somna, efter att ha läst om den senaste rapporten, om att Golfströmmen kan avstanna mycket snart. Det har varnats om det länge, men enligt nya beräkningar har det gått mycket fortare. Hur mycket fortare beror på hur snabbt glaciärerna smälter. Och de smälter ju snabbt nu i takt med den globala uppvärmningen.
Den är som sagt ingen nyhet, men nyheten nu är att allt fler forskare ansluter till den här tidsplanen. Det värsta scenariot säger att det kan ske redan 2025. Någon gång mellan 2025 och 2095. Johan Rockström säger att, när det sker kommer det att påverka varenda människa på hela planeten. Och det kommer inte bara bli mycket kallare här i norr – 20-20 grader kallare – det kommer bli mycket varmare i de tropiska klimatzonerna. Hela Amazonas kommer att kollapsa. Men överallt kommer olika ekosystem kollapsa, eftersom klimatet kommer förändras så snabbt.
Jag kände mig inatt som om jag var med i en sån där katastrof-film. Eller skräckfilm. Fast läskigare. Det kan ju ske på riktigt! Jag tänkte också på filmen ”Don’t look up”, med Leonardo DiCaprio, som gick här om året. De, i filmen, som upplyste om den meteor som skulle krascha med jorden inom något år, blev bemötta med skepsis, hån och förakt. Precis så är det ju för många som försöker upplysa om klimatförändringarna redan, men någonstans har jag ändå haft en (ogrundad) känsla av att vi har lite mer tid på oss än ett år, även fast jag vet att det är bråttom.
Men detta… om Golfströmmen avstannar om ett år? 😱
Då är det verkligen panik som gäller! Nu förstår jag mer än någonsin Greta Thunbergs önskan om att alla ska agera som om de vore panikslagna. Det var för fem år sedan hon sa det, tror jag. Och som hon har hånats för detta! Inte många tog henne på allvar, utan hånade mest hennes sätt att uttrycka sig. Hur fel det var att bli panikslagen, eftersom ingen människa som är panikslagen handlar på ett adekvat, rationellt sätt. Det kan de ha rätt i, men å andra sidan – om man hamnar i en akut kris, står man heller inte och dividerar med ”budbäraren” om vad som är bäst – att bli panikslagen, eller ej. Då tar man väl snabbt reda på bästa sättet att ta sig ur krisen på bästa möjliga sätt?
Hursomhelst… jag har de senaste åren haft mycket lite förståelse för att människor tycker det är mysigt att se skräckfilmer eller kriminalserier. Jag tycker nämligen att verkligheten är ett enda stort skräck-kabinett, och behöver verkligen inte mer spänning än att se en vanlig nyhetssändning på TV. Ungefär där går gränsen… Blodet isar sig alldeles tillräckligt av det. 🙄
Nu vill jag bara att vi alla reser oss upp tillsammans, och ”går mot strömmen”. Strömmen av dumhet, kunskapsförakt och faktaresistens, som hela tiden lägger hinder i vägen för allt vettigt klimatarbete, för att hjälpa Golfströmmen att fortsätta strömma i ”evinnerliga tider”….
Om vi bara känner en gnutta panik, kan vi nog hjälpas åt med det. Låt inte världsledare titta bort! Låt dem inte släppa ut mer växthusgaser, eller förstöra våra naturresurser!
Vi måste stoppa nersmältningen av glaciärena nu! Och nu menar jag nu!
Annars blir det läskigt på riktigt, som en av forskarna i den senaste studien av Golfströmmen sa.
Då kan man inte ens hoppas att ”barnen ändå får ett glas öl… ”
Men jag får ändå ro i själen av att tänka på annat, och öva lite så länge… ❤️🎻❤️
Det här med att blogga lite varje dag kan bli lite krystat. Ibland tänker jag att jag ska återvinna min egen blogg. Många gånger skriver jag om samma saker som jag skrev om för 10 – 15 år sedan, men kanske ur en lite annan synvinkel eller med ett annat fokus.
Men allt jag har skrivit om har handlat om kultur, natur, klimat, skola, samhälle, barn, blandat med mig själv. En slags ”häxbrygd” där jag (och mina tankar och livserfarenheter) kokas ner och kokas om gång på gång.
Blir det något kvar att avhandla, kan man fråga sig?
Tydligen… 😏
Det är tur att mina eventuella läsare, antingen har dåligt minne, eller är nytillkomna.
Det här med att ”återvinna mig själv” har jag t.ex skrivit om en gång för ganska länge sen, men jag minns inte riktigt när. Men det är ju som sagt inte som att uppfinna hjulet på nytt, eftersom texten inte blir exakt densamma. Nya händelser kan ha tillkommit.
Nu är det ju väldigt på modet med återvinning. Att spara på det du har och inte överkonsumera. Det kanske också gäller överproduktion. Att fylla nätet med texter som nästan ingen läser, när det redan finns så mycket oläst? Vore det inte att göra alla olästa författare en tjänst om man uppmärksammar deras texter (om de är bra) istället för att ständigt fylla på med nya?
Jag har inget svar på det. För min del gäller nog att, ”skriver jag så tänker jag”, och om jag inte skriver, vet jag inte riktigt vad jag tänker, eller vem jag är. ”Jag gör mig bäst i skrift”, brukar jag ju också hävda, men allt är ju relativt. Bara för att jag uttrycker mig bättre i skrift än muntligt, behöver det ju inte betyda att det är bra. Men jag har i alla fall något att hålla mig till. Det jag har skrivit själv kommer jag bättre ihåg.
Ändå har jag tänkt den sen senaste tiden, att jag ska återpublicera några av mina tidigare blogginlägg. Många är faktiskt bättre än de texter jag publicerar i all hast på kvällen innan jag ska gå och lägga mig, bara för sakens skull. Men varje gång jag tänker att jag ska göra så, kommer jag genast på något nytt skriva om. Och sen är det kört… 😏
Men kanske en vacker dag?
Inte imorgon för då blir det ”rapport” från en fredagsdemonstration för klimatet. Man får hålla på traditionerna.
Medan världen är upp och ner, gäller det att stå stadigt kvar.
Medan vi sparar på el och energi-effektiviserar, tycker näringslivsministern att det är en dålig idé, eftersom det då kan visa sig att alla hennes kärnkraftverk inte kommer att behövas. Däremot vill hela regeringen att vi sparar på skola vård och omsorg, så att de har råd att sponsra alla dessa kärnkraftverk, som de tycker är så bra att det får kosta vad det kosta vill. Jag läste häromdagen att en statssekreterare (tror det var klimatministerns, men ska låta det vara osagt..) hade väldigt mycket aktier placerade i kärnkraftsbolag ….
Det känns nästan som ett samband, men det är kanske bara ”ett lustigt sammanträffande”?
Hur som helst ….
Vi står kvar. Vi sparar och gnetar. Vi biter ihop och härdar ut, tills det visar sig för var och en, att det är det enda rätta, för det kommer att visa sig att ”den som gapar efter mycket, mister ofta hela stycket” – en gammalt svenskt ordspråk, som de så kallade ”Sverigevännerna”, aldrig verkar ha hört talas om.
Vi äter ekologiskt, planterar blommor i torvfri jord och äter så mycket veganskt och vegetariskt som möjligt. Vi säljer våra bilar och slutar flyga, och slutar leva över våra tillgångar.
Ja, för vilka ska kompensera för de rikas överkonsumtion om inte vi? Några måste ju offra sig för att några andra lyxlirare ska få slösa på jordens tillgångar utan tänka på eftervärlden. Utan att vara det minsta avundsjuk, faktiskt.
”Vad är väl en bal på slottet…?”
Inte ett dugg underbar, egentligen. Du behöver bara läsa några rader om engelska kungahuset, förstår du att det kan vara ett rent helvete. Liksom det påstådda lyxliv som de gängkriminella säger sig leva. Men det är ju också fake och förbannad lögn. Och ett ännu värre helvete. Ständigt jagade. Och polisen kan rapportera om dubbelt så många avhoppare förra året, som förrförra. De har insett att lyxliv inte är mycket värt när man är död.
Jag tycker det börjar bli dags att avglorifiera det lyxiga rikemanslivet, och istället hylla de tappra, stretande och kämpande vardagshjältar som mot alla odds lyckas försörja sig själva och sina familjer på en usel lön, men ändå lyckas skapa en trivsam atmosfär omkring sig, som gör deras omvärld en gnutta lyckligare. De som försöker ge mening åt sina barns vardag och sin egen fritid. De som kan trolla med knäna och koka soppa på en spik. De som blir ständigt misstänkliggjorda av regeringen, bara för att de inte är födda i Sverige, men ändå reser sig för gamla tanter på tunnelbanan och bjuder på goda bakverk på jobbfikat.
Vi står kvar för dem som härdar ut i detta kalla samhällsklimat, för ett bättre klimat i alla bemärkelser!
Se där, vad mycket text det kom, bara för att jag tänkte att jag skulle återvinna mig själv….
Men jag kunde i alla fall återfinna någon slags skrivglädje. Återvinn dig själv, och du ska återfinna något annat! 😏
Dagens betraktelse över mänsklighetens mognad följer här:
Jag blir lätt frustrerad över bristen på mognad hos vuxna människor i vår omvärld. Och de som har kommit en bit på vägen i rätt riktning, blir inte lyssnade på. Eller så blir de negligerade eller förlöjligade.
Efter att ha jobbat med barn i hela mitt liv, kan jag ibland dystert tänka att utvecklingen går bakåt för såväl individen som för hela mänskligheten. Barn har ju en förmåga att ställa frågor som vuxna inte vågar ställa, eftersom de ofta inte vill bli avslöjade som okunniga eller rent av korkade. Så vuxna håller masken medan barnen ställer de adekvata frågorna. De behöver inte låtsas att de är fullfjädrade. De vill bara veta och förstå sambanden. Ibland vill de också förstå varför vuxna säger en sak, och gör en annan. Varför vuxna säger att alla människor är lika mycket värda, men ändå behandlar människor olika.
En vuxen som blir kallad för klimatförnekare, tycker det är en värre kränkning att bli kallad så, än att bli utsatt för klimatförändringarnas effekter. Vår regering tycker det är värre att ungdomar höjer rösten på moderatmöten än att ungdomarna inte har någon framtid att se fram emot. En som blir kallad rasist känner sig mer utsatt, än den som faktiskt blir utsatt för rasism.
Det tycks som om en stor del av ”de vuxna”, kristna, i västvärlden – också i Sverige – inte ”vågar” ta ställning för de barn och kvinnor, och andra utsatta, som dödas och lemlästas, och blir utsvultna och bostadslösa i Gaza – kanske av rädsla för att bli kallade antisemiter?
(Jag vet att problemet är mer komplext än så, men jag vet också, efter att ha läst Johannes Anyurus text i ETC, om hur lång tid det tog för svenska författarförbundet – flera månader – att enas kring en text om kriget i Gaza och Hamas attack mot judar 7/10, och hur extremt svårt det verkar vara för dessa intellektuella vuxna, att på något sätt enas i en text om att fördöma staten Israels krig i Gaza. Så, om man ”kokar ner det”, i just det fallet, handlar det kanske just om rädsla för att beskyllas för att vara antisemit?)
Jag har ofta tänkt att man borde sätta fritidspedagoger eller förskollärare som medlare i konflikter i världen, för egentligen känns det som om världsledarna befinner sig på ”sandlådenivå” och beter sig som småungar som inte har fått någon fostran. Men så tänker jag att, det är nog så mycket lättare att medla mellan barn än mellan vuxna världsledare. Barnen har ännu ingen heder att förlora, inga ansikten att tappa, och inga livslögner som ska avslöjas. De har inget upparbetat, ingrott självförsvar att rasera.
Dessa vuxna är nog ohjälpligt förlorade – omöjliga att föra ett vuxet samtal med, så som man faktiskt kan göra med ”riktiga” barn.
Men vi andra då? Som varken är barn eller förljugna världsledare. Är vi mogna nog att baxa allt åt rätt håll? Att ta rätt beslut för oss själva och för dem som kommer efter oss? Är vi tillräckligt många mogna för att kunna styra utvecklingen i rätt riktning, eller har vi tappat kompass och karta, och följer bara närmast lätttillgängliga ”influencer” i vår närhet som ger oss det vi vill ha för stunden?
Vi kan kanske börja med att inte ljuga för barn, utan istället säga som det är. Vi kan inte rädda världen genom att låtsas som om vi vet och kan allt, utan istället vara vuxna nog att våga ”tappa ansiktet” och erkänna vad som har gått fel, men också att erbjuda oss att ändra oss och rätta till felen. Vi kan lära oss tillsammans. Och agera tillsammans. Då kan vi kanske bli de vuxna förebilder vi egentligen vill vara?
Är vi mogna nog?
Det återstår att se, men vi får inte vänta för länge…
Imorse gjorde vi ett ”gästspel” med Extinction Rebellion, Jordens Vänner och Rebellmammorna, som hade arrangerat en aktion mot sjunde AP-fonden som investerar i Saudiarabiens statliga oljebolag.
Jag gillar verkligen deras roliga och drastiska aktion, mitt i allvaret, som påvisar hur sjunde AP-fonden grönmålar sin verksamhet, när de ursäktar sig med att ”de påverkar inifrån” på bolagsstämmor, trots att deras ägandeskap är så litet jämfört med Saudiarabiska statens 98,5 procents ägandeskap.
Vi gick vidare till Fridaysforfutures demonstration, glada och stärkta av att media (TV4) hade uppmärksammat och filmat aktionen.
Vid Mynttorget var det däremot tomt på klimataktivister, men det visade sig att de hade varit på jakt efter Ursula von der Leyen, som var inbjuden av Sveriges och Finlands statsministrar för att prata om skogspolitiken. Sverige och Finland vill naturligtvis fortsätta kalhugga och avverka skogen, som vanligt, utan hänsyn till ekosystemen och den biologiska mångfalden där. Och utan hänsyn till den kolsänka som den o-avverkade skogen utgör. Och ministrarna vill påverka EU, så att vi ska kunna fortsätta med vår ”skogs-skadliga” politik, som om ingenting hade hänt.
Ska man behöva tjata om det här dag ut och dag in?: Vi kan inte rädda klimatet och naturen genom att först förstöra den!
Vi vill ha biologisk mångfald – inte politisk enfald!
Som av en händelse gick utrikesministern förbi vår demonstration (nummer tre, för dagen) vid Sagerska. Han blev nog lite nervös när han såg oss, för han snubblade till och ramlade nästan, men vi ropade hoppsan och bad honom ta hand om sig. Då skrattade han till och hälsade glatt, antagligen förvånad över att vi var vänliga själar trots att vi är sådana där hemska ”klimat-terrorister”. 😏
I ung ålder brukar man få växtvärk, på grund av att man växer så fort att kroppen inte riktigt hänger med. Det är ju inget man kan rå för, och värken brukar gå över, men den som drabbas av värken är ju alltid ett oskyldigt ”offer”. Man har inte gjort sig själv illa med flit. Inte heller om man har växt och blivit så lång att man slår huvudet i dörrposten när man går igenom en dörr. Möjligen är man lite glömsk, eftersom man har glömt att ducka, men man skadar ju egentligen bara sig själv, och nästa gång glömmer man nog inte.
Men har du drabbats av ”tillväxtverk” är det nog mer troligt att det är någon annan som har vållat skadan. Den som vill växa gör det ofta på någon annans bekostnad. Tillväxt handlar ju oftast om ekonomisk tillväxt. Om du köper något billigt och sedan säljer det så dyrt att någon annan måste ta ett lån för att kunna köpa det. Den som tog lånet förmådde med nöd och näppe betala medan räntorna var låga, men sen blev det omöjligt att betala och den stackars låntagaren hamnade hos kronofogden. Man kan ju säga att låntagaren tog en för stor risk, men det var ju för att denne hade ett så stort behov av vad den hade lånat till att hen var tvungen att ta lånet. Låt oss säga att det var en lägenhet hen hade köpt. Det fanns inga hyreslägenheter att få och inga nya byggdes heller. För att slippa stå utan bostad var lånet enda möjligheten att få tak över huvudet. Det var rådande omständigheter som tvingade låntagaren att ta denna risk. Och riskabelt var det, eftersom hen till slut hamnade ”på gatan” ändå, då lånet inte kunde betalas.
”Den som gapar efter mycket, mister ofta hela stycket”, sägs det ju. Ett påstående som känns orättvist i detta fall. Egentligen var det kanske den som hade sålt den billiga lägenheten dyrt, som skulle ta risken, och sen förlora de pengar hen, på ett ”omoraliskt” sätt hade tillskansat sig. Men lägenhetsförsäljaren framstår snarare som smart i det här sammanhanget.
På samma sätt kan man säga att hela planeten utsätts för ”smarta affärer” när vinstdrivande företag och hela samhällen tar ut jättelån – i form av naturresurser – av jorden, som sedan får betalas av, av dem som inte kommer att ha råd eller möjlighet att betala tillbaka till planeten. Smällen kommer med klimatkrisen – en slags kronofogde som sätter hela samhällen ”på bar backe”. Samhällen som redan innan var fattiga, eftersom de hade blivit bestulna på sina naturtillgångar har nu få möjligheter att komma på fötter igen. De länder och företag som har utnyttjat deras tillgångar, är nu ovilliga att betala tillbaka vad de har tagit. De vill heller inte sluta med sin miljöförstörande verksamhet, eftersom det skulle drabba deras egna länders och företags ekonomi.
Tillväxtverk drabbar alltid de oskyldiga, men gynnar dem som har utnyttjat det ekonomiska systemet som råder på planeten. Det råder även i de samhällen som tidigare har kallats kommunistiska, eftersom det ekonomiska system som råder över alla andra system. Det gäller att vara på toppen, annars går man under. Det gäller att vara först med att göra de smarta affärerna, annars förlorar man. Det gäller att så fort som möjligt bli först och störst inom sitt område. Ingen annan har råd eller möjlighet att överleva.
Som i ett pyramidspel…
Men till skillnad mot alla naturlagar, är det ekonomiska systemet ingen naturlag, utan det är något människor har hittat på. Och det människor har hittat på, kan människor också ändra på, om de finner det nödvändigt. Och det är ju nödvändigt att ändra ett system som inte är ändamålsenligt, vilket ett system som leder till klimatkris och naturkatastrofer, inte är.
Så det är bara för mänskligheten att erkänna illa kvickt, att ekonomisk tillväxt leder till tillväxtvärk för såväl mänskligt liv, som allt liv på vår enda planet.
Erkänn, gör om, och din tillväxtvärk kommer att förvandlas till ett ”underverk”!
Igår kände jag mig lite skamsen efter att ha grottat ner mig i ”mina hår som gått”. Det kändes ju väldigt självupptaget och egoistiskt att prata om ”mina” frisörer – eller brist på – och mina frisyrer – eller brist på – genom alla decennier jag levt. Och till på köpet lägga ut en massa bilder från alla decennier jag har levt. 🙄😏🙄
Men idag hämtar jag mod och styrka från sonen till en god vän. När sonen tillfrågades om han skämdes över sin fars tal på ett stort kalas, sa sonen helt vänligt, att ”var och en skäms för sig”. Och jag inser, att jag inte har så värst mycket att skämmas över, trots allt. Visst borde jag skriva om klimatförändringarna och det katastrofala världsläget varje dag i veckan, men å andra sidan skriver jag ju om det betydligt fler gånger i veckan än många andra. Jag borde göra betydligt mer än jag gör, överhuvudtaget. Men vem borde inte det?
På sätt och vis är jag trots allt lite nöjd med att jag fortfarande orkar bry mig alls. Att jag inte har låtit mig avtrubbas helt, efter ständigt nya rapporter från regeringen om nya naturvidriga beslut varje dag, eller förslag på nya människofientliga lagar som ständigt riktar sig mot samhällets mest utsatta. Eller besked om indragna bidrag till kulturinstititioner och folkbildning. För det är det de vill – regeringen med dess underlag – att vi ska avtrubbas. Inte bry oss. Inte vara aktiva samhällsmedborgare som inhämtar kunskap om världsläget. De vill ha avtrubbade och okunniga samhällsmedborgare som inte orkar bry sig eller hinner ta ställning till det ena befängda förslaget efter det andra, så att de ska kunna lura i oss att de gör allt detta för vår skull.
Det känns faktiskt lite revolutionärt att fortfarande hävda att man vill ha fred på jorden, och vill ha klimaträttvisa, och att man vill känna solidaritet med dem som har det sämre. Man får snart akta sig för att inte bli kallad kommunist….eller ännu värre…terrorist, om man vågar framföra sådana åsikter.
”Love, peace and understanding” är inte precis mainstream, nuförtiden. Eller ”politiskt korrekt”.
Men det är faktiskt det enda som kan rädda världen. Förståelse för andra människor, kulturer, och förståelse för naturen, växterna och djuren.
Jag läste i dagens DN, ett reportage om en israelisk jude och en palestinier, som hade öppnat en restaurang tillsammans i Berlin. Där har man haft matlagningskurser i såväl israelisk som palestinsk matlagning. Där får man förståelse för varandra, helt enkelt genom att träffas och samtala. Det finns ingen annan väg. Men det är en svår väg. Och det blir inte lättare av att samhällen agerar precis tvärtom. Sätter upp stängsel, bygger murar och misstänkliggör varandras sätt att vara och tänka.
I den bästa av världar, borde det ju förhålla sig så, att de som förhindrar fred och medmänsklighet, borde skämmas ihjäl. De har aldrig hört uttrycket ”var och en skäms för sig”. De vet bara att skuldbelägga andra, som inget ont gjort. De har helt enkelt ingen skam i kroppen. Men kanske beror det på att de inte vet bättre? De har inte haft några goda förebilder som har lärt dem goda vanor och lite hyfs. Nej, jag tar dem inte i försvar. Men det kan finnas förklaringar till nästan allt. Om alla människor hade blivit sedda och förstådda från barnsben, hade nog världen sett mycket bättre ut.
Så vi börjar helt enkelt om från början. Med barnen och med deras rättigheter till trygghet, skolgång och en framtid att hoppas på. Om vi bygger samhällen utifrån barnens perspektiv, kanske vi har lättare att få och ge förståelse.
Många människor är nog egentligen bara missförstådda och oälskade barn, som inte har fått rätt förutsättningar här i livet. Kanske reagerar de med aggressioner, depressioner eller med att bli sjuka. De blir symptom på ett samhälle som har visat för lite förståelse för sina medmänniskor.
Några av oss som har levt ett gott liv, och som nu vill ge något gott vidare till nästa generation, behöver väl inte skämmas nämnvärt. Vi har gjort så gott vi har kunnat. Felet är att vi inte har kunnat tillräckligt om vad som är rätt. Ännu mer fel är, om vi har kunnat, men ändå inte velat göra vårt bästa för barnen, deras framtid och för framtida samhällen. Men alla borde få en chans att bättra sig. Om de inte tar den chansen – det är då de får skämmas.
Men i grunden tror jag att människor som har förmågan att skämmas över något dumt de har gjort, också har förmågan att bättra sig. Vet man om att man har varit dum mot en medmänniska, och skäms för det, har man alla chanser att bli en bättre människa!
Så skäms inte för att du skäms, utan be om ursäkt, och lova bättring! Då kan vi gå vidare tillsammans …
Time in Stockholm 
Tid 