Homosexuell

Kategoriarkiv: Homosexuell

Länk

Under åren 1990 – 1994 ledde jag en lesbisk kvinnokör i Stockholm. Det var en omvälvande upplevelse för mig. Dels för att kören inte var notkunnig på det sättet som jag var och alltid hade varit i de körer jag hade deltagit i och dels för att – och framförallt – det var en mycket demokratisk kör där alla fick vara delaktiga i repertoaren och i texter som skulle kännas bra och sant för kören att sjunga.

Detta var inte jag van vid precis. Visst har det funnits repertoar-råd i de flesta körer jag hade varit med i, men i ”vanliga” körer finns det ganska mycket repertoar att välja mellan. Visst finns det damkörsarr också, men det var varken den typ av musik eller texter som passade min kör. Det gällde alltså att ”uppfinna hjulet” lite på nytt. Det innebar att jag fick skriva om texter på låtar som fanns och skriva nya arr eller helt enkelt skriva helt nya låtar och texter, och sen, efter jag hade presenterat det nya materialet fick kören säga sitt. Det var ju inte alltid till min fördel….. 😉

Men övning ger färdighet! Så småningom hittade jag ”min grej”, och genombrottet för min del kom i och med den låt jag har lagt upp här.

Den blev som en slags bön om att vårda vår ”Moder jord”. Att inte skövla och trampa på jorden, utan vi måste ”fräsa ifrån”. Att vårda det kvinnliga. Jag är fortfarande glad och stolt över låten och att den ”passerade det demokratiska nålsögat”, men när jag lyssnar på den såhär 26-27 år senare får ju texten en ytterligare dimension i ljuset av ”metoo-rörelsen” och klimateffekten.

Det känns som den sammanfattar det allt har handlat om det senaste året i synnerhet, men också i hela kvinnohistorien i allmänhet.

Det du gör mot min kropp, gör du också mot hela min planet jorden – Moder Jord.

Hur kunde jag veta att detta ”högriskläge” för såväl kvinnokroppen som för ”jordkroppen” skulle uppstå några decennier senare?

Tja… Inget nytt under solen, eller hur? Denna kamp för den egna existensen och välmåendet har alltid varit högaktuellt för varje kvinna i världshistorien, och att bli respekterad för just den man är har ingen kvinna någonsin kunnat ta för givet. Denna kamp för vår överlevnad och rätt till vår egen kropp och själ, ligger inkapslad i var kvinnas dna, medvetet eller omedvetet. Och när tiden är mogen för det plockar vi fram den ur vårt kollektiva minne. Så blev det nog för mig tror jag, för när jag väl fick idén om att skriva en låt på temat ”bön till Moder Vår”, så blev det *poff* en låt. Inte för att häda en gud, men för att skydda en jord – en kropp som är vår.

Inspelningen är gjord med en enkel kassettbandspelare vid ett framträdande på Alla Kvinnors Hus i Stockholm någon gång i början av 90-talet. Och applåderna efteråt vittnar om en viss succé. 😉 Det var i alla fall roligt, och på kvinnohuset ville de ha texten, men eftersom jag inte hade ”stimmat” den, sa jag Nej. Kanske hade jag sagt ja, idag? Jag vet inte. Men här är den i alla fall. Mitt bidrag till Metoo och Klimatet, i ett enda paket. Varsågoda!

Och Tack Kvinnohuskören / Sapphonia för vad ni lärde mig, och för framförandet av denna låt och alla andra låtar – alltid med värme och engagemang och utan noter, tog ni publiken med storm! 😊 💕 🎶

”Moder Vår”

Moder Vår, är jorden,

Vår jord. Helga var ju ditt namn,

vill komma i ditt rike – skilja din vilja från honom, i himmelen.

Så dock – i jorden, vårt dagliga bröd,

Ge oss idag!

Styrka, att förlossa –

Såsom ock vi förlösas, av dem oss styrka ger…

Inled ingen – att trampa på jorden

Utan fräs ifrån – åt ondo!

I moderns, dotterns, och den heliga ammans famn – amen (ej män)….

Text och musik, Camilla Roll

Listen to Moder Vår by millroll #np on #SoundCloud

2 kommentarer

8 oktober, 2018 · 11:08

3 oktober, 2013 · 12:16

Registrerat partnerskap – en romantisk dröm i rosa?

Det har sagts mig att de homosexuella gjorde gemensam sak 1979 för att få bort sjukdomsstämpeln på homosexualitet genom att alla ringde sig sjuka en och samma dag pga sin homosexualitet (ansågs vara en mental rubbning och stämplad som sjukdom). Inte riktigt så det gick till, har jag nu förstått. Några ringde – men inte många tycks ha vågat berätta om orsaken, rädda att bli förföljda och trakasserade på arbetsplatsen – och någon fick också ut sin sjukpeng för den dagen. Med anledning av dagens diskussioner om registrering av romer och judar kan man ju misstänkta att även de homosexuella råkade illa ut om de nämnde något om sin läggning. Än mindre tryggt kanske det var att ”komma ut” för sjukkassan. Istället gick en grupp från RFSL upp till Socialstyrelesens trapp för att demonstrera mot sjukdomsstämpeln. Och när den nytillsatta chefen för Socialstyrelsen, själv gick ut på trappen för att delta i demonstrationen fick hon saker att börja hända. Hon hette Barbro Westerholm, och kom sen att verka för de homosexuellas sak även långt senare, som politiker, och bidrog starkt till att giftermål och adoption skulle kunna genomföras för de homosexuella. En modig och rakryggad politiker. Men för att det hela skulle kunna genomföras, fick man alltså passera den avtändande fasen ”registrerat partnerskap” som kom 1995. Jag minns att jag reagerade. ”Är det för att politikerna ska få mer koll?” undrade jag då, och kanske ännu mer nu. Det var någon KD-politiker som pratade om ”att det kan finnas två äldre systrar som bor ihop och kan tänkas vilja få lite bättre ekonomiska fördelar, men de vill ju inte gifta sig, för det…”

Frågan är om de ville ingå registrerat partnerskap? Jag är skeptisk, milt uttryck. Tänker nu att det var ett svepskäl. Egentligen var det hela en helt genialisk idé ur registreringssynpunkt. Om det någonsin var något syskonpar som registrerade sig, föll de nog bort i felmarginalen. Och nu kunde de homosexuella registrera sig helt frivilligt, praktiskt taget, till allas fromma….de homosexuella var väl så tacksamma över att äntligen få bli nästan ”normala”, och de registrerande var nöjda med sitt påfund. Fast det var ju det där med benämningen…”registrerat partnerskap”skorrade lite illa i allas öron. Inte så romantiskt precis, för dem som ingick partnerskapet, och för dem som ville ha registret verkade det lite för öppet, vad det skulle syfta till.

-”Vilka är de egentligen de där…inte sjuka….men heller inte riktigt friska?
Så praktiskt om de frivilligt går in i fällan!”

Först 2009 fick homosexuella ingå riktigt äktenskap. Det var för bara 4 år sedan, efter 14 års ”registrering”.

Du kanske tror att jag hittar på i det här fallet? Och det gör jag, delvis. 😉
….Men mest för att jag tror att vi alltid ska vara vaksamma. Om vi inte är romer, finns det säkert någon annan ”defekt” hos oss som ska nagelfaras. Och registreras.
Politisk inriktning, sjukdomstillstånd, utomäktenskapliga förbindelser, medlem i annorlunda facebookgrupper, fotbollslag. Inte vet jag…..

Jag vet bara att inget av det här är konstigare att registrera än att man registrerar romer, judar och homosexuella. Det är redan gjort, gång på gång, genom historien.

Kom med ett nytt, modernare tänkesätt, är ni snälla – alla myndighetsutövande personer – annars tappar
vi förtroendet totalt….om det inte redan är gjort.