Category Archives: Religion eller/och filosofi

Söker inspirationsplats på förkyld bas

Det slår aldrig fel!
Om jag ibland undrar vad jag håller på med, vilket händer allt som oftast – i synnerhet hemma i förkylningstider drabbas jag av eftertankens kranka blekhet. Vad var det egentligen som var så viktigt med musik och dans, att sjunga och spela tillsammans? Vem bryr sig ”in the end” om vad jag eller någon annan tycker och känner? Vem bryr sig om jordens överlevnad, om miljökatastrofer och krig så länge som vi här i vårt stelfrusna land får eller inte får resa punktligt, pulsa i snö, få plats på sjukhus och daghem, trängas i tunnebanan, har en bostad tillräckligt centralt? Vem orkar bry sig om hur vi fostrar vår nästa generation så att den kan samarbete, känna och förstå känslor, kan lära sig svåra saker med hjälp av talang och disciplin ?

Inte bara ATT vi fostrar den, men HUR?!

Jag vet svaret:
Gustavo Dudamel kan konsten att förklara dessa svåra ting som plötsligt känns lite enklare i ”hans” skola inspirerad av El Sistema, från Venezuela. Där kan varenda unge från fattiga områden få möjlighet att lära sig något instrument och/eller sjunga i kör. Där är det musiken som inspirerar och utvecklar barnen att gå vidare och lära sig något nytt.

Så är det varje gång jag ser en liten film om det här – jag blir frälst!

Sen när vardagslunken till sist har malt ner inspirationen och jag till och med kan bli förkyld eller sjuk på kuppen då är det bara denna injektion som hjäper…mycket nöje!

Lämna en kommentar

Filed under Musik, Poesi, Religion eller/och filosofi, Resa, skola, Tid, Underhållning

Barndom, lärdom, mödom, sjukdom, ålderdom…..

Nog kan man dra lärdom av det mesta, men inte förrän idag när jag uttalade dessa ”domar” blev jag nästan lite mörkrädd. Är det bara i svenska språket vi är så dömande över livets alla skeden? Eller kan man kanske tolka det på annat sätt?

”Hennes barndom var alltför lycklig, men hon fick sin dom till slut! Se bara hur det gick med mödomen…..”

Eller….”Han lärde sig en läxa….att inte slarva med sitt liv….sjukdomen tog honom.

”Lev och dra lärdom! Tag hand om dig så du får en lång, skön ålderdom vid livets slut….

Alltihop känns så skuldbelagt, som om vi vore dömda redan från livets början att gå under, om vi inte gör rätt för oss, eller om vi ligger samhället till last på det ena eller andra sättet. Och nu ser jag hur själva språket talar till mig på samma sätt, som vore jag i en språklig rättegång.

Det känns som lidandets historia i fem dömande ord.

Finn fem fel, typ….

Nu ska jag gå på jakt efter några ”fördomsfria” livsbejakande, ickedömande ord som handlar om samma sak. Dvs, om  livet vi lever och leker och om döden….som befriare, kanske?

Trevlig helg! 😉

Lämna en kommentar

Filed under Hälsa, Mänskligt, Religion eller/och filosofi, sanningar och lögner, Tid, Väder & Vind

Fokus på rätt person…

 
Häromdagen var jag på en mycket fin borgerlig begravning. En begravning där fokus hamnar på rätt person, nämligen den som man är där för att ta avsked från. Det händer annars så lätt att en präst som läser över en död person talar efter ett slags standardformulär och i minsta möjliga mån talar om personen i fråga. Säkert för att han eller hon har den utbildningen men också för att stöta sig så lite som möjligt med de anhöriga. På den fina minnesstunden jag var på fick man sig ett liv till livs. En ganska faktisk redogörelse av den äldre mannens liv med några få väl valda anekdoter inblandade och det lämnade utrymme för vars och ens alldeles egna minnen av honom. En mycket värdig begravning fylld med skön musik och en gemensam psalm (!) som utan att nämna Gud och Jesus ändå kunde skänka en stunds andlig stämning till dem som så önskade. Jag blev också rörd till tårar som jag sällan blir vid begravningar. Jag kände också vikten av att tillsammans med släkt och vännner få ta farväl av en människa och att man på det sättet hedrar den människans hela liv och överhuvudtaget allt liv. En slags känsla av helighet infann sig utan att vara helig i Guds namn, om det nu är möjligt ?
 
Ha en god fortsättning och hoppas ingen blåser bort i orkanvindarna !

12 kommentarer

Filed under Religion eller/och filosofi

Och !

 
 
Lustigt nog gick jag i förra veckan och tänkte på att ordet och är ett vädigt bra ord för att det  är ett inkluderande, mänskligt ord. Man tar inte bort något…gör inga förmaningar eller exkluderar någon eller några. Man fortsätter en påbörjad mening med och och man tillfogar något ytterligare.
 
Häromdagen sa min svägerska till mig att ordet men är i grunden ett dumt ord för man gör alltid reservationer med det ordet. Människor kan aldrig vara riktigt positiva eller framåtsträvande om de alltid måste putta in ett men i sammanhanget. I diskussionerna i de tidigare kalenderluckorna sägs det ju t.ex av flera kommentatorer att "jag har inget emot homosexuella, men….."osv…precis som Jonna Pride också påpekar i sin kommentar.
I skolan säger ofta lärare (inklusive mig själv): "Det där gjorde du riktigt bra, men
du borde ha plockat undan dina saker också….."(t.ex)
Och vad hör barnet ? Inte den första uppmuntran utan bara den sista reservationen.
 
Jag tror att det skulle kännas mer upplyftande för ett barn om man sa:
"Det där gjorde du riktigt bra, och ta nu och plocka undan dina saker också !"
 
Vad tror du ?
 
Och kalenderbitaren spinner vidare, men blir inte kalenderbitsk för det…
 
"Piazolla" for your ears… 

7 kommentarer

Filed under Religion eller/och filosofi

Blogg-ande

kunde inte längre stanna
i denna sfär
men om du lys-snar
noga här
och var
kan du känna hennes blogg-ande
sväv-ande ligga kvar
hos oss, var och en
som saknar den vän
som skyndade hit och dit
med  goda svar
 
Men, hör och häpna;  tilll Valborg igen
hon sjunger en bit
om "känslans gudaflamma
som väcktes vid din ljusning",
en gammal hednisk rit,
att elda upp alltsammans
och sedan önska nya tag och ny berusning,
kärlek och förtjusning..
 
Så står vi and-löst kvar
vid allt det bländ-ande
den bländande har försett oss med,
en brasa på kaffeved
ett ryk-ande, brinn-ande minne
av tider som kommit och gått
och vi undrar  så smått..
 
Hur länge kan det dröja tills hon åter
stiger på i vårt bloggande
och förser oss med den klara AnnA-Lysen ?
Kan det bli i år, eller kanske hon låter tiden gå…
Var gör vi av våra frågor då
och vårt nyfikna let-ande ?
Vi kanske lägger det i frysen !
 
men till nästa år igen
kommer hon vår gamle vän
(ty det har hon lovat)
i någon AnnAn skepnad lyssn-ande
lys-ande upp vår tillva-ro
inte blott som ett eteriskt närvar-ande
utan sätter snart ett litet bo,
en liten lya bland våra cyberskyar,
 
det vill vi gärna tro !
 
 
 (Musiken, med hälsning  från Doris skafferi)

5 kommentarer

Filed under Religion eller/och filosofi

Tomhet

Igår läste jag en lång inlaga i DN skriven av Kerstin Ekman som handlade om den berömda tomheten, eller meningslösheten, som hon också kallade den. Om att man helt enkelt inte ska göra det för lätt för sig i det "nya kyrkorummet" utan att det måste finnas ett  rum för var och en att gå in i, och möta tystnaden och tomheten utan störande kyrkkaffe och glada samtal om ditten och datten utan någon djupare andemening. Det här berör lite den filosofi jag bloggade om i "Tjechov"-avsnittet. Att våga möta tomheten och riktigt ta ut svängarna och gotta sig i "den gamla hederliga svenska tråkigheten". Nu hade jag väl inga religiösa aspekter på det hela, men det kan man naturligtvis ha om man är lagd åt det hållet. Det är ju lite av den lutherska tanken, att man ska ge sig hän åt att lida och inte tro att man kan köpa sig fri genom bikt eller avlatsbrev. Bara gå rakt igenom svårigheterna..kosta vad det kosta vill…för vi vet ju (?) att vi kommer ut som starkare och "finare" människor efteråt. Kriser och utveckling, osv. Men visst är det lte konstigt att vi ska behöva känna sådan skuld om vi inte gör allt rätt ?
Det där är religionens fördärv, tycker jag. Den ska vara ett rättesnöre men det finns väl inget som kan tolkas på så olika sätt som Bibeln (eller för all del koranen). Därför går kanske en hel hop människor omkring med skuldkänslor och spända axlar för säkerhets skull, så att säga. För man kan ju aldrig vara riktigt säker på om man har lidit och slitit och släpat tillräckligt. Eller på rätt sätt.
Numera har man tänkt sig att ersätta ämnena psykologi och filosofi i skolan med något kryptiskt religionsämne kallat Etik och Moral, eller liknande. Men ursäkta !? Är inte kyrkan skild från staten numer ? Anses vi inte vara ett bildat och överlag ett mycket moraliskt folk ändå ? Tänk bara så mycket skatt vi betalar utan att knota nämnvärt (utom de som verkar ha mest pengar, förstås) ! Ändå ska vi in i den där gamla "skuldfällan" igen, och nu pratar jag inte ekonomisk skuld ! Nu ska vi antagligen lära oss att börja skämmas igen för att vi gör abort, för att vi gifter oss med människor av samma kön, för att vi en gång för många år sedan bekände oss till kommunismen, etc.
Men det värsta är att vi inte ges tillfälle att diskutera de stora frågorna ur ett annat perspektiv. Inga funderingara kring det mänskliga psyket eller filosofiska diskussioner, annat än på en mycket grund nivå. (När jag säger "vi" menar jag det svenska folket över lag, åtminstone det uppväxande släktet som går i skolan nuförtiden.)
Jag hoppas vid gud (hur kom han/hon in i sammanhanget?) att jag har fel, men man kan ha sina aningar och sina spaningar.
Hela denna tillbakagång till gamla tider förskräcker. Allt var faktiskt inte bättre förr…Tänk på Du -reformen som så många äldre människor välsignade när den kom, för att det var en sådan befrielse. Plötsligt gjordes det inte skillnad på folk och folk längre, på samma förödande sätt som tidigare, när man var tvungen att titulera med grevinnan hit och översten dit, medan å andra sidan Herr Karlsson och Fru Larsson fick skämmas för sina triviala efternamn. Men så…utan att man vet ordet av blir man plötsligt tilltalad med ett "Ni" av unga affärsbiträden eller på något trendigt café. Med fasa och förskräckelse anar jag att det gamla klassamhället är tillbaka igen utan att vi vet ordet av. Man skrattar åt det nu, för man tar inte sådana tendenser på allvar, bara som ett ungdomligt hyss. Men minns att man skrattade åt Hitler på 30-talet också. De flesta som var vid sina sinnen då, kunde inte ana att en sådan tok kunde få ett sådant genomslag..
Så låt oss besinna oss ! Vi får inte låta kyrkan och överheten styra våra tankar och ord så att vi inte längre fattar att det är det som händer oss ! Fatta ditt förnuft och använd dig av det så länge du har det !

Lämna en kommentar

Filed under Religion eller/och filosofi