Våren kommer. Men den håller bara ibland vad den lovar. Först lite grått, sen lite gråare och så kommer där en solglimt när man minst anar det. Har blivit vän med fåglarna nere vid Årstavikens strand. De kommer snabbt simmande när jag kommer, men jag inser snart att det inte är mig de vill åt. Det är eventuella brödsmulor de väntar sig så fort jag stannar upp för att höja min kamera för att fånga något simmande objekt. Bra för fotografen men synd om fåglarna.
De klarar sig ju hur som helst ändå.
(Har ni sett en sån fotparad ?)
Annat är det med oss människor. Inte kan vi överleva bara genom att dyka till botten och fiska upp något mattnyttigt.
Vi måste åka bussar och bilar och ta oss till andra hus, fylla i viktiga papper och springa fram och tillbaka för att göra något ännu viktigare. Och ändå går väl livet ut på att överleva, även för oss….?
Jo, men vi behöver skönhetsupplevelser också. Natur och djur. Musik och annat kulturellt. Nöjen, dans och ett och annat krogbesök kanske. Fotboll och biobesök. Och något roligt att se fram emot. Vänner och släktingar….Varför behöver inte djuren allt det där ? Eller gör de det ? Ibland får jag en känsla av att vi är mer lika djuren än vi är olika. Och precis som människor är olika individer har man ju funnit att även djur är olika sinsemellan inom varje art. Till och med bland knott och mygg är varje exemplar en egen liten sort. Fascinerande ! Även en liten mygga kan vilja bli sedd och uppskattad för den hon är och en vacker dag kanske ta plats i cyberspace för att öppna en egen myggblogg. Det kallar jag utveckling ….!
Dessvärre skulle nog en sedd mygga vara lika med en död mygga, men ändå….
Och vi kanske kommer att ställa frågan:
-"Och vad har fru Svan på hjärtat då ?"
Undrar vad hon kommer att svara ….
Time in Stockholm 
Tid 
Fru Svan kommer att svara att hon har tappat bort en unge. Ett rykte säger att ungen har kommit till en ankfamilj och hur skall det sluta?
GillaGilla
Mmm..så här har de sedan landat..efter att de lekt i min sjö…eller var det kanske han som var påväg..men tog sig ett dyk strax innan…ja..myggblogg..låter intressant..men det kan nog bli lite "surrigt"..precis som jag känner mig just nu..måste nog leta mig till min kära säng…kram på dig…
GillaGilla
Det var snabbt fotat att få med ändan på fågeln så bara, eller var det av misstag? Min kamera är så slö, en sån fördröjning på den så såna ögonblicksgrejer blir det aldrig, men den börjar bli gammal. Men jag trivs alldeles för bra med den för att vilja byta bort den. Här har vi inga fåglar direkt, några änder i sjön men de är för vilda eller så gillar de inte brödbitar, det brukar inte vara något matande i alla fall. När jag varit hos min syster i Trollhättan däremot har jag konstaterat att där blir de stackars fåglarna i kanalen övergödda, för alla kommer och öser åt dem mängder med bröd.
Det finns nog djur som roar sig på sitt sätt också, bara fast vi inte förstår riktigt att det är det de gör…
GillaGilla
Men du … varför visade svanen rumpan ..?Hade du gjort något dumt eller ..?Djur är bra märkliga typer … ungefär som vi människor ;-)Skall just till att somna … då hörs surret från en mygga … varför just nu, när jag är så trött ..?
GillaGilla
Snälla du, djur är ju så trofasta och förställer sig aldrig. Visst vill de ha mat men även i sin iver efter den visar de tydligt, vad det vill och inte vill. I år är första året jag inte åkt till sommarstugan med fågelmat. Nu har de nog övergivit sina holkar(:
Tack för kommentarer
🙂
GillaGilla
Tack för den konstruktivt fina kritiken. Och dina bilder går ju att titta på ännu en gång.
GillaGilla
Ha, ja om den där myggan kommer surrandes och blir sedd av mig så . . .. =)
GillaGilla