Så här 250 år senare sitter jag och funderar på om det kan vara Mozarts fel att det aldrig blev något av med oss andra normalt musikbegåvade människor. Redan som barn fick man ju höra att han skrev sina första symfonier vid 12 års ålder och sen har det spätts på med hur han hörde musiken inom sig varpå han skrev ner den på notbladet direkt utan att passera piano eller annan "kontrollinstans"….Hur han spelade fiol och piano obehindrat…hur allt gick så lekande lätt ! Inte har det skrivits ett ord om att han någon gång övade på ett instrument.
Jag har nog alltid haft en uppfattning om att man antingen kunde allt från början, eller så var det ingen idé…För mig personligen blev det extra tydligt eftersom jag hade en äldre bror med absolut gehör som kunde ta ut allt på gehör utan problem…som redan vid några få års ålder stod på tå vid pianot och spelade "Blinka lilla stjärna" utan att knappt ens se tangenterna.
Och sen fick också jag höra att jag var så musikalisk (fast utan absolut gehör) så vad ska ett stackars litet barn tro ? Är man musikalisk, tänkte jag antagligen, så har man allt gratis och behöver inte öva !
Men tji, vad jag bedrog mig…Jag gick till spelfröken en gång i veckan utan att någonsin öva och trodde att det skulle komma av sig själv. Den där fingerfärdigheten och notläsnigsförmågan skulle bara komma till mig utan synbar ansträngning. Jo, för jag var ju så musikalisk ! Alla sa det, inklusive spelfröken.
Men alla glömde säga…en väsentlig detalj i sammanhanget…att jag inte var lika musikalisk eller genialisk som Mozart eller hade lika lätt för mig som min bror…och att jag därför behövde öva. Jag övade på lektionstid helt enkelt. Ganska dyrbar övningstid. Hm. En vacker dag gick det upp för mig OCH min spelfröken hur lite jag tidigare hade övat…Jag hade fått tag i ett stycke Bach att sätta tänderna i och jag VILLE verkligen själv lära mig det så jag satte igång att öva…och kan ni tänka er ? Jag lärde mig jättefort, på bara en vecka, att spela en fuga ur Bachs Wohltemperiertes klavier bara för att jag hade övat….men tänk vad pinsamt…jag ville inte visa spelfröken på en gång vad jag kunde så jag höll masken och spelade ändå sämre än jag kunde egentligen…annars hade hon ju förstått hur lite jag hade övat alla andra gånger fram till dess….Åh, ynkedom !
Sensmoralen är:Tala aldrig om för ett barn att det är musikaliskt om du vill att det ska gå bra för det…Säg bara; "Övning ger färdighet !" För om du vet att ditt barn är musikaliskt, så vet du också att det kommer att hjälpa om hon/han övar och är barnet inte musikaliskt så har det ändå mer glädje av övandets konst i andra sammanhang.
Och som svar på rubrikens fråga…Nej det är inte Mozarts fel, det är omgivningen. Nog sjutton måste pappa Leopold ha tvingat honom att öva, fast han ville antagligen få det att verka som om den lille Wolfgang var ett litet underverk (och det är klart att han dessutom var sällsynt genialisk), för att bättre kunna tjäna pengar på honom när han for land och rike runt på turné med sina små barn. Det finns likheter med hur vissa föräldrar nuförtiden vill att deras barn ska bli fotbolls-, tennis- eller golfstjärnor….Det mest fantastiska med Mozart var väl att han klarade av pressen från sin pappa och alla som hade så högt ställda förväntningar på honom (som om han vore vuxen) och trots eller tack vare (?) detta lyckades skriva denna stundtals gudomliga musik.
Frågan är nu…Sa någonsin Leopold till sin son att han var musikalisk ?
Troligen inte…men å andra sidan…hade han inte behövt visa lite mer kärlek och uppmuntran ?
Ja, det är svårt och motsägelsefullt detta med huruvida man ska drilla eller inte drilla sina små barn till det ena eller andra "för deras egen skull". Jag kanske hade behövt mer drill och Wolfgang kanske hade behövt få vara bara barn ett litet tag till…? Och vem vet vad vi hade gått miste om då ? Eller så hade hans musik blivit ännu mer fantastisk när han sedan hade mognat in i sin musikalitet i vuxen ålder.
Men…säger ni…varför inte bara låta det vara…? Det är ändå för sent att ändra på…ja, sisådär 250 år för sent, eller i mitt fall då…bara 50 !
Suck…den tiden, den tiden….
.eller tro gärna det förresten, det blir lite roligare och hetsigare debatt på det sättet !
Ha det så himla bra i helgen ! Jag som alltid har pläderat för det lite mer lagoma förhållningssättet inom idrott och andra tävlingar vill nu avslutningsvis hylla en av Sveriges mesta doldisar: Anna Ottoson….samt min syster (med samma förnamn), som fyller år idag ! Grattis ! 
Time in Stockholm 
Tid 