Stockholm går ju ute i landsorten under benämningen "fjollträsk"….och det är väl OK ?!
Första gångerna jag hörde uttrycket tyckte jag att det var rätt kul. Jag anar eller tror att det var någon "stå-uppare" som myntade begreppet. Tycker fortfarande att det kan vara på sin plats att använda ordet fast det är inte lika kul att höra 42:a gången som den första….? Eller ? Men ju mer jag tänker på det, desto mer säker är jag på att jag mer än gärna bor på ett ställe som kallas för "Fjollträsk". Varför då ? Jo, det visar på att det finns en öppenhet för andra sätt att vara på än den alldeles standardiserade normen. Man får vara fjolla utan att hela byns mostrar och morbröder kommer rusande och skriker usch och fy; utan att ens egna släktingar förskjuter en; och utan att hela stan skriker glåpord efter en. Det finns en viss anonymitet att gömma sig bakom och det finns också med allra största säkerhet alltid någon i denna storstad som har förståelse för ens egen speciella särart och tycker om en för det. Jag tycker att vi stockholmare ska upphöja detta speciella namn, precis som bögarna en gång gjorde med ordet bög, och göra det salongsfähigt och accepterat !
Alla "Fjollträsk-bor"….Be proud !
Ty vi tillhör den tillåtande staden med de accepterande medborgarna !
Och jag lärde mig på en kurs i fredags att bara man ljuger på "rätt sätt" så kan man skapa förändringar….Om man låter sina visioner bli sanningar; så ta ovan nämnda påstående till dig som en sanning och du ska se att det kommer att ske underverk….! Detta behöver naturligtvis inte gälla bara Stockholm, utan vilken förening, familj eller byhåla som helst. Så det är du som bestämmer hur du vill ha det tillsammans med andra.
Glöm inte det !
Och musiken som spelas är skriven av Konserthusets (i Stockholm) tonsättarprofil i helgen,
Karin Rhenqvist….Listen carefully…Triumf att finnas till !
Time in Stockholm 
Tid 
Varför har jag tagit tid? Frågan förefaller retorisk. Och eftersom ingen tagit tiden behöver en (frågan) icke besvaras. På västfronten intet nytt, önskar lycka till…
BNXVI
GillaGilla
Hej, hoppas helgen varit fin…min blev det….visst har du rätt i att hon känner sig lite tom redan…tillbaka till vardag och sysslor och alla måsten. Trots allt kommer hon hem till rätt årstid med sol och ljusa dagar.
Skrattar lite åt din blogg….och även som Skåning kan jag ju hålla med i själva resonomanget som sådant…bo i små ankdammar är inget för mig 😉 där alla står bakom gardinen för att ha koll på grannen….
för övrig kallar vi alla stockholmare för fiskmåsar här nere 😉 *fniss*
GillaGilla
Fjollträsk?
Hm, inte brukar vi göteborgare kalla den vackra hufvudstaden så!
Vi pratar ju inte om staden överhuvudtaget . . .oftast . . .vilket inte är sant förstås, men en variant på en dålig historia.
Allvarligt talat så ringer det väl en klocka men inte mycket mer än så. Fast förstår hur du menar.
Och ja, det där att ta kontroll över orden och göra dem till sina egna att vara stolt över, fuingerar nog ibland. Fast det kan vara lite känsligt just i övergången.
Ta ett ord som svartskalle t ex. Används en del, ibland halvt på skämt ibland allvarligare, av de som ordet anses "beteckna". Och då kan det passera utan att vara rasistiskt eller invandrarfientligt. Om en blondskalle använder samma ord, ja då blir det en annan sak. Med största sannolikhet även om blondskallen själv tänkt sig det som ett mer skämtsamt användande och kanske försök till förlöjligande av begreppet.
Det funkar liksom helt enkelt inte så.
Försöker inte tidningen Gringo (som jag knappt sett här i Gbg) att göra just lite av det, att ta över orden – benämningarna/tillmälena och avväpna dem?
Men det är fasiken ingen lätt balansgång. Kan bli ganska fel under resans gång.
Hur långt man kommit med ditt exempel, ordet bög, vet jag inte riktigt. Typ ute i landet? Tror inte riktigt att det är salongsfähigt och accepterat – utan negativ klang – överallt, men tja – det kanske blir?
Inte helt lätt det där, som sagt.
GillaGilla
God morgon och till en ny vecka. Anonymitet kan vara bra ibland men det konstiga är att man tror att den bara förekommer i storstäder, Den är lika stor i bland i småstäder, Man kan leva i årtionden i en hyreslägenhet i en mindre eller medelstor stad och inte veta vilka som bor i samma trappuppgång.. Det ä rnog mycket viljan att lära känna andra som avgör.
Och på tal om antivirus så upphör jag aldirg att förvånas. Jag har ett uppdaterad nyinköpt program och ändå så kommer meddelande allt somofta där de påstår att programmet är föråldrat och bör uppdateras. Helt sjukt.
Men nog med negativism. Nu ser vi fram emot en ny vecka full av glädje och vårsol som lyser på oss
kram eva
GillaGilla
MillRoll vacker musik, kloka ord och alltid alltid engagerad i morgondagen, likväl som i gårdagens anekdoter. Dina kommentarer har alltid engagerat mig, ibland har jag undrat om inte du egenteligen var en av de få jag bloggskapade för. Du engagerade dig alltid i innehållet … det värmde 🙂
Men, nu är det dax att dra vidare i livet, annars riskerar jag att prioritera en cyberliv framför det grönskande och sociala livet utanför dörren. Jag känner mig själv, och måste tyvärr göra hastiga (men planerade) avsked. Annars riskerar jag omslutas av övertalningar 🙂 Som alla andra missbrukare, så vill jag inte riskera att en liten "cybersnaps" får mig att gå in i detta tidsmissbruk som bloggandet medfört för mig. Tror nog att du förstod redan vid min första "reflektionsblogg" att en förändring var på gång, eller hur? 😉
*varm, lång kram*
Anna-Lys
GillaGilla
…. och som jag skrivit i min förra blogg … RSS dödade till sist min kreativa skaparlust ….
Poooof Offff
GillaGilla
Håller nog med "mellansystern" att man inte behöver bo i Sthlm för att vara anonym. Det är mycket sällan någon i den här trappuppgången säger ett enda ord och ändå har jag bott här i 10 år. Kanske är de rädda att jag ska be om hjälp för att jag har en sjuk man. Usch nu var jag nog lite elak.
Din musik kände jag inte igen men själv är jag lite intresserad av moderna klanger i sacral musik. Var med en gång och sjöng operan Kunskapens vin av, jag tror, Bäck. Det var inte det lättaste, där stod man och gned stämmorna mot varandra men kändes ändå härligt att hålla tonen. Vet inte om jag berättat att jag var på operan Birgitta i Vadstena. Det var verkligen modern musik, men jag blev väldigt betagen.
Kramis från en sångarsyster
GillaGilla
Hej jag bor på landet o här är det inte anonymt alla vet allt om alla,, så visst är det anonymt om man vill det eller inte om man vill det i stan,, på landet så måste man passa lite på,, ivarje fall som det bor äldre ingarvade landsbor,, här är det skvallergången,, vill man veta nått så går man på kaffe till en granne,, o vips då vet man mer än man vill,,kram
GillaGilla
Utlevandes eller anonym…ALLA vill nog egentligen bli sedda, för de de egentligen ÄR. Jag vet inte om jag skulle vilja bo i våran kära storstad….som sagt så har det både fördelar och nackdelar….bedårande vackert på sommaren…men då också full av turistande turister…och "galor" som jag inte jublar direkt över…allt måste ju inte vara sååå vulgärt..eller? Sen ser jag sällan någon hjälpande hand i denna storstad…utan alla hastar så fort benen bär en…var är omtanken om våra medmänniskor…en rädsla finns där…både att bli överfalllen men också glömd….nu är jag kanske cynisk..för detta finns även ibland i småstäder…och i vissa storstäder finns en omtanke om medborgarna….ja, nu har jag kanske lagt sordi..med detta inlägg – men men kom med motargument isåfall :-)) *kram* miroll, och tack för visiten….
GillaGilla
Människor är nog människor var de än bor…liksom "mänskliga"…varken bättre eller sämre, alltså..men jag tror att man som en lite udda varelse kan klara sig bättre och känna sig mindre udda i större städer ? Det är intressant för mig att höra andra synpunkter eftersom jag bara har bott i Stockholm. Däremot har jag hört många, bla homosexuella eller mörkyade människor som har det oerhört svårt i mindre orter pga av att de känner sig så ensamma och utsatta. Men det finns naturligtvis sådant här också…fast det är något lättare att hitta fler av samma "sort". Fortsätt gärna diskussionen..jag är idel öra !
GillaGilla
Hej!
Tror faktiskt att "Fjollträsk" myntades av en stå-uppare, norrlänning om jag inte minns fel. Jag tror det är en motreaktion till fördomarna om norrlänningar där vi ofta generaliseras ihop som en klump tröga neanderthalare.
Helly-Hansen killarna (ännu en generalisering) i norr kanske kände en viss underlägsenhet också vad gäller sörlänningarnas finlir och munväder med påföljande framgång hos "deras" damer och därmed har man definierat "manlighet" såsom jakt, fiske, skoterkörning, vedhuggning och dylika aktiviteter, särskilt om de utföres i 25 graders kyla. Vet inte, bara en okvalificerad gissning…
Självklart påverkas man också som kvinna av detta beroende på den miljö man växer upp i och mans-och kvinnorollerna. Även om min generation är lååångt borta från gamla tiders kvinnan-vid-spisen-mannen-jobbar-på-riktigt, och kvinnorna numera är lika aktiva vad gäller jakt och skoterkörning så finns fortfarande definitionen av riktiga män delvis kvar tror jag.
Skulle själv ha svårt för att dras till en kostympelle som är rädd för att smutsa ner sig och inte är det minsta händig vilket är den vanligaste generaliseringen av Stockholmare i mina trakter ;o)
Arjeplogs kommunalråd är förresten gay apropå accepterande medborgare…
Jaha, har man skenat iväg nog för ikväll då kanske?!…
GillaGilla
Det jag njöt av när jag bodde i Stockholm under några år var att man kunde vara anonym, mångfalden av människor och stilar.
Det går inte att hålla sig utanför någon ram på mindre orter men i Fjollträsk och andra större städer kan man vara den man är..liksom, tycker jag då.
Trevlig helg
😉
GillaGilla