Nu börjar jag gå ner för räkning…sista veckan i absolut frihet…dvs innan jag börjar jobba igen.
Allt är relativt. Jag är en fri människa och slipper sitta i fängelse för mina åsikter eller sexuell läggning, men jag jämför med min nuvarande frihet som innebär att jag jag kan göra vad jag vill, dvs, egentligen ingenting. Jag laddar ner för att kunna ladda upp, s.a.s.
Min tjänst i skolan kallas för uppehållstjänst, vilket innebär att jag är ledig 10 veckor om året, varav 5 av dem är betalda…de övriga fem lediga veckorna betalar jag av varje månad med min månadslön. Eftersom jag dessutom har en 3/4 tjänst blir det alltså inte så vansinnigt mycket pengar i kassan varje månad. Att jag har en 75% tjänst innebär lustigt nog också att jag jobbar desto mer när jag jobbar. Allt som alla andra hinner med på 40 timmar ska jag hinna med på 30, inklusive planering och korridorsspring och vanliga vardagliga samtal med kollegor, vilket naturligtvis innebär att jag känner mig tvungen att dra ner på de där sista "minst nödvändiga" sysslorna, men som ändå i hög grad har med mitt jobb att göra. Alternativet är att göra allt lite mindre och lite hastigare. (och slarvigare, kanske)..och följden blir att jag i slutet av varje termin på senare år när jag har blivit lite mindre stresstålig blir gråtfärdig och bitter och sur på allt och alla och går på min välbehövliga semester som en blek kopia av mig själv…åtminstone upplever jag det så.
Tid är pengar, och i det här fallet är det värt varenda krona jag förlorar på kalaset. Jag klagar inte på mitt jobb i sig, utan den situation jag försätter mig i varje år, när jag går med på att göra det ena eller det andra som jag på förhand kan säga att jag inte hinner med. Sur på mig själv att jag inte sätter käppar i mitt eget ekorrhjul och försöker bryta trenden.
Det kan ju inte vara särskilt hälsosamt detta, att gå in i denna nedåtgående spiral med vidöppna ögon…en känsla av maktlöshet sprider sig och man känner sig utnyttjad…
Men från och med nu ska jag träna på att sätta ner foten i golvet och säga ifrån innan det är för sent.
(Det är egentligen bara träning som behövs har vi lärt oss på kurs. Barn som känner sig mobbade eller utnyttjade kan göra situationen bättre för sig själva (det är ju aldrig den mobbades fel att den blir mobbad, märk väl, men man kan ändå göra det värre resp. bättre för sig själv)om de har lärt sig knepet att sätta ner foten i golvet, se sin motståndare in i ögonen och säga "NEJ, jag vill inte", med en bestämd röst. Och barnen får gärna träna det där hemma med sina närmaste, för kan de inte göra det med dem de älskar och är älskade av, så är det ju ännu svårare med dem som mobbar dem….Tänkvärt, eller hur ?)
Tro nu inte att jag är "stackars" utan jag känner bara att jag måste känna att jag kan bli herre över min egen vardag. Och ingen annan kan ju fixa det åt mig…tyvärr.
Men var var jag nu ? Jo, fortfarande i frihet ! Vilket innebär att jag kan dra till landet några dagar i nästa vecka. Jag älskar Stockholm på sommaren men i längden kan det kännas instängt och varmt utan bad och balkong utanför…..Fast lite mysigt är det att kunna sitta på uteserveringar och gå på konserter och vimla bland de andra 350 000 Pride-besökarna och för ett ögonblick inbilla sig att vi lever i den bästa av världar….där alla är lika mycket värda oavsett kön, etnicitet, utbildning, jobb, etc.
……
Sommarpratarna som missade sin första chans får en ny chans nästa vecka…(I färgradion får alla alltid en andra chans !)
Redan imorgon 7/8 kommer förmodligen Avalons program…det ser jag fram emot…
Eventuellt sluter Lillemor upp på tisdag 8/8…
Med ett miniprogram på lut kan vi kanske tänka oss Kerstin någon av de följande dagarna i veckan,
liksom Aniara som antagligen får välja att avsluta istället för att inleda programserien…men när och om…(det vete fåglarna, och därmed inte "Trasten" heller….)
Annars kan vi ju bara njuta av sommaren och värmen och titta på friidrott, eller vad sjutton som helst…huvudsaken att var och en gör som den vill !
Dagens devis: Gör som du vill, får du inte ont i huvudet (brukade min mormor säga) !
Time in Stockholm 
Tid 
…..hej kära Miroll..du gör rätt i att dra ut till stugan..och "ladda" upp inför skolan…jag har nu lyckats med nästan ALLT (!)…väntar bara på access från fileden (filderlarprogramet, förstår inte varför det tar sådan tid..??)..sedan verkar det vara lite "skumt" med ljudet…måste gå in med en sk.a varning för att ljudnivåerna kan variera mycket!!!…musiken är HÖG..och mitt prat lågt….men man blir väl bättre o. bättre för var gång…hoppas jag :-))…ja, jag har fortfarande inte fått nåt access mail i min box ?….*kram*
GillaGilla
Ombyte och variation förnöjer.
En piruett i hjärtat av staden piggar alltid upp,på landet med för den delen.
~i~ See Ya ~i~
GillaGilla
….nja, allt har gått bra tills jag skulle använda fildelarprog. de ger mig inte ett email i återretur för att få nån slags access….ja, jag får prova med en annan emailadress för att se om de "nappar"…*kram*
GillaGilla
nu inser jag att jag missade min egen radiosändning.
min mick har inte heller infunnit sej utan har blivit kidnappad av
smokingklädda herrar.
ja jag ber om ursäkt vi får ta det här när hjärna kropp är i samklang
//Fancy
GillaGilla
Finns hemskt många lärare som brinner för sitt kall, så de sätter fyr på sig och blir utbrända! Inget att skämta om … så var mycket, mycket rädd om dig!!!!
*Kram*
Anna-Lys
GillaGilla