Så här skrev Kerstin i kommentar till min förra blogg…
"If you love somebody set him free. Bygg små båtar till barnen att sätta dem i när det är dags. Gör små massäckar med ostmackor till färden och hjälp dem att lägga ut. Vinka! Önska välkommen hem igen , sen!
Lita på försynen! Lita på deras egen ännu slumrande vilja att återvända men i en ny gestalt – den vuxnes.
Lätt och skriva, lätt att säga men ack så förtvivlat svårt att leva efter."
…..och då tänkte jag att visst är det så…men sen tänkte jag…att nää…barnen är ju aldrig jämlika med sina föräldrar. Först är de totalt beroende av sina mödrar (och ev. skugglik far, och skugglikheten är beroende på grad av pappledighet) och sen är de mer eller mindre fasthållna de första fyra, fem levnadsåren…inga fria tyglar där inte, för om tyglarna släpps innan barnen är mogna för det blir otryggheten outhärdlig…för alla parter. Men detta att hålla i hårt eller inte det beror nog på vilken relation det handlar om. Och sen måste ju barnen tills lut sparka ifrån för att tala om att just det är bra för dem…lösa tyglar. Men hur vet en förälder när tyglarna är lagom lösa och om de borde ha släppt tidigare eller senare ? Men Kerstin skriver ju också "när det är dags"…jo, men hur vet man..? Tydligen vet de flesta föräldrar eller känner på sig, eftersom det oftast slutar relativt lyckligt, förhållandevis…och sen slutar ju många föräldra-barnförhållanden med motsatt beroendeförhållande…och barnen får lov att knyta an till sina föräldrar igen och bli behövda när de blir gamla och hjälplösa..men aldrig att det blir någon riktig jämvikt.
Men kärleken finns nog, förhoppningsvis om allt klaffar som det ska, men den vilar nog på helt annan grund än kärlek mellan jämbördiga älskande i parförhållanden eller mellan vänner. Vi kan ju alltid välja någon annan…men kan vi välja en annan mamma eller dotter ?
Musiken är italiensk: Gianmaria Testa, Un aeroplan a vela ….från en skiva med Medelhavsmusik.
Flyg iväg nu, bara…
Time in Stockholm 
Tid 
Hej Millroll
Trevlig söndag på dig/WD
GillaGilla
Åh, där är ju just den låten jag undrade över! Fin tycker jag.=)Åh det där med att släppa taget, ja inte sjuttsingen tycker jag att det var/är lätt inte.Har nog, tyvärr, åtskilliga gånger blivit anklagade för att vara en alldeles väldigt hönslik moder, som lägger näbben i blöt och har sig.Å andra sidan tror jag nog att unge herr Son lyckats frigöra sig alldeles väldigt ändå. Eller kanske just därför?Det där med jämlikhet och beroende har jag funderat över genom åren.Visst var det så att när plutten var riktigt liten så var han liksom MIN, punkt slut.Fast sen plötsligt en dag så upplevde jag faktiskt, närmast som en aha-upplevelse, att det var han faktiskt INTE. Att han vare sig var MIN eller sin FARS utan i själva verket en helt egen liten person som aktivt och intensivt stretade iväg åt sitt eget håll. Lite skumt faktiskt.Och sen gick åren och nästan från en till en annan dag, så insåg jag plötsligt att det var en (närmast . . .) VUXEN person som bodde här i lägenheten med mig och inte nått litet barn som skulle tas om hand och servas hela tiden.Också en slags aha-upplevelse. En dag var det ok att göra allt, nästa dag irriterade det mig nått alldeles våldsamt att vara en "osynlig hushållerska".Och då insåg jag förstås också att jag "bäddat ganska illa". Att den där vuxna personen faktiskt borde kunde tvätta sin egen tvätt, fixa mat etc – allt sånt där som jag naturligt hade begärt av en annan vuxen.Fast hur får man den lille nyvuxne att plötsligt ta det "ansvaret" själv?Borde ju liksom ha smygit på honom de uppgifterna och inte varit en sån \’vla curlingmamma!Hm, det är väl då "flytten" är det naturliga steget. Men det är klart, när de små liven sen kommer hem på besök , så är väl hönsmamman där och servar och försöker "fjäska till det" igen.Och även för övrigt är det svårt att låta bli att lägga näbben i blöt och komma med "råd" och .. sånt . För den lille vet ju trots allt inte lika mycket om hur saker fungerar ute i stora världen som hönsmamman själv tror sig veta. Och ja, så vidare så vidare i all oändlighet.Uj, vad det började ösa ner nu!!
GillaGilla
Hej vännen! Härlig musik…och sen har jag börjat få lite tid över att lyssna på de färgradioprog. som producerats…men jag ska lyssna ordentligt snart…- jag har äntligen lyckats få mitt ljud att bli JÄTTE bra i min inspelning..men nu är nästa hinder…programet är ca 40 MB och jag prövar och prövar en mängd olika fildelningsprog. men de "laggar" bara ihop…puh…ska kolla hur Björn har gjort sitt radioprog. såå tekniken ställer bara till det hela tiden….*kram*
GillaGilla
Ah, när barn blir stora ….tror dom….*L*….
fast det är tufft när dom försvinner ur boet en efter en.
fast sen kommer dom tillbaka och då är dom 2,3,4, osv.
//Fancy
GillaGilla
Hi hi 😉 Ingen telefon, en GPS = Navigation Satellite Timing and Ranging Global Positioning System, så jag inte kör vilse. Den "visar" vägen dit jag ska (istället för en karta i papper) Dyr, kanske även lite onödig, men vinner man, tackar man ju och är glad 🙂 Skulle antagl inte köpt en…
Ha det gott! /Kram
GillaGilla
Hej Millroll. Jag är antagligen en lite konstig person som har kännt att frigörelse inte bara gäller för barnen utan oxå gäller för föräldrar. Känner att man i alla situationer ska råda och stötta och att man kan känna sig osäker om man alltid ger de bästa råden.
Sedan kommer barnbarnen. Har kännt ibland att de har. lättare att prata med farmor om känsliga saker än med pappa eller mamma. Beror kanske på att den äldre generationen har mera tid att lyssna än de jäktade föräldrarna. Synd att tid är det som är mest ont om i vårt samhälle. Tid för barnen och varandra. Ändå har vi så många tekniska hjälpmedel som skulle underlätta vardagslivet.
Tänker den tid när man tvättade med tvättbräde och
klappade byk.
Kommer visst ifrån ämnet.
Ha en bra vecka.
Kram
GillaGilla
Kan inte låta bli att "gå loss" Fniss på det där med att sätta barnen i båtar etc. Under tidigare delen av medeltiden var man mycket osäker på om galningar var geni eller dårar. Hade de möjligen kontakt med andra världar eller dimensioner som gjorde att de hade mer makt än de sk. "normala". … Problemet löstes med att man satte ut dem på stora fartyg … etc
GillaGilla