Vi kom till Jalta med både inrikes och utrikesflyg, i mer eller mindre pålitliga plan och med mer eller mindre "pålitlig" personal. Min kamera sågs senast i ett fack i stolen framför min på nerresan…upptäckte att den inte var med mig först när vi hade bussats in till flygplatsen, men städpersonalen skulle gå igenom allt, vilket de förmodligen gjorde…? Men..det är klart…en kamera utgör en hel årslön för en städare..vem kan motstå ? Fast för mig var det stor tragik…i flera dagar. Nå, fick låna kamera av min bror som var med. Snällt plåster på såren.
Och så dessa höga berg och djupa dalar, detta hav och häftiga byggnader…klart att det skulle förevigas. Dessa skyltar och traktorer…betonghus och gamla klassiska vackra, men halvt förfallna…hade inte velat missa det och när åker man dit igen ?
Jaltakonferensen hölls i gamla Tsarens sommarresidens. Den Tsar vars hela familj blev mördad i.o.m. revolutionen. Så fick vi en guidad tur som både handlade om Stalins, Churchills och Roosevelts förehavanden i februari -45 och Tsarfamiljens liv och leverne före 1917…snacka om att trampa "hysterisk mark" ! Någon frågade om det dracks något under konferensen varpå guiden log lite och sa att man drack på ett gott, traditionellt ryskt vis. Och då fattar man…det blir ju ofta vodka till frukost enligt dessa sedvänjor. Vilken fred ! Men alkohol behövdes nog som smörjmedel skulle jag tro. Men tänk hur det skulle bli om de inte hade druckit ? Kanske hade aldrig Tyskland delats, t.ex ?
Och så var det det där med sjukdomar. Redan på tredje dagen drabbades jag av en slags turistmage…och, ja ni kan tänka er resten själva…fick feber också och missade vår första konsert och att bada i havet. Tillfrisknade redan nästa dag och kunde både bada och sjunga, vilket vår bassolist knappt kunde för han hade fått en rejäl förkylning. Då fick bror min återigen rycka in som räddande ängel och ta ett solistparti också. Lite komiskt, eftersom han inte skulle ha åkt med alls utan kom som stand-by med en dags varsel…och på denna knaggliga topp- och dalresa insjuknade än den ena , än den andra, men som genom ett under…när sista konserten i Kiev börjar med att hornisten tar ton i Förklädd Gud tänker jag att det är fantastiskt vad lite en publik vet egentligen. Han hade åkt buss dagen innan från Jalta till inrikesflygplatsen, med halsfluss och 40 graders feber och fick en spruta på flygplatsen med febernedsättande av en jourläkare.
Sen steg han upp igen och spelade som en gud..(förklädd) …och sopransolisten hade brutit samman ett par timmar före konsert…hela dagen hade hon jagat bankkontor för att betala vårt hotell (kassör i sällskapet) och hinner därför inte äta något….sen ställer hon sig upp på genrepet och sjunger överjordiskt vackert efter att först ha torkat egna tårar, men då faller vi andra i gråt av pur rörelse och hänförelse. Men av allt detta märker publiken inget. Jag tror det var den bästa konsert vi nånsin gjort ! Detta resekollektiv, modell sjukt….
På flyget hem hamnade vi med en man som sålde tidningstryckpressar i ett antal fattiga länder, bla Ukraina, Kazakstan, Brasilien och Ryssland för demokratins skull. Han var så sympatisk och hade så mycket intressant att berätta så bara det vore värt en egen bloggpost. Men två saker han sa som man inte vet eller tänker på så ofta…att det är extremt resursslöseri att tillverka och trycka tidningar och att sedan köra ut dem….( en sådan tryckpress får plats i 27 långtradare !!!)…och att den ryska maffian rentvår sitt samvete och tvättar sina pengar genom att skänka stora summor med pengar till den rysk-ortodoxa kyrkan, men i övrigt ger de inget till samhället.
Ja, lite nutida samhällskunskap kan ju aldrig skada !
Så bar det av hem från Arlanda…och vad kände jag ? Ont i halsen !!!
Och nu är det förkylning som gäller….men lite får man lida för konsten !
Time in Stockholm 
Tid 
Vem spelar på en pipa……………..så underbart det låter. Välkommen hem. Det där med valet gör inte så mycket. Hade räknat med brakförlust för FP . De kommer nog igen. Nyttigt för demokratin med ombyte. I annat fall blir det som i förra sovjet.
All makt som varar för länge utnyttjas. Så härligt det är med sångarresor. Vilken musikalisk familj du måtte tillhöra med hela släkten engagerad i sång.
Du får en stor välkomstkram av mig
GillaGilla
Åh vilken intressant och gripande resa jag fick "göra" här på morgonen min första ledia dag efter ett långt pass i disken. Jo, Han-roll, han är bra till mycket. Kolla om han är ledig för New York till påsk! Kanske ni också kan förstärka då?
GillaGilla
Välkommen hem kära Producent MillRoll,Oj oj oj det var mycket info på liten plats (min hjärna alltså).Blir alldeles förfärad över att just du blir av med din kamera, trist mycket trist. Men … du verkar ändå trots förkylning, magont och kamera förlust ha varit med och delat något mycket fint med människor du bryr dig om. "Säg Hej till publiken" ety de fattar nada … hmm … hmmm Fundelerar över om inte publiken "känner in" inte i Vadet utan i de intonationer som förmedlas … dess styrka, styrkan i det som inte "sägs" … tar ju vi människor emot i alla fall. Eller?*kram*
GillaGilla
Vilken underbar hänryckande resa jag fick följa med! Jag blev verkligen nyfiken på Ukraina.
Dina berättelse och bilder är så medryckande, Tack för den gratis resan, med musik och allt!
Du verkar så bred+ mångkunnigt!
Välkommen hem
Roligt att Du har även besökt mig, uppskattar verkligen det!
Få jag sätta Dig på min lista?
M a k i ..damen med rosor
GillaGilla
Ha det gott själv och visst finns det så otroligt många levnadsglädjande ämnen.
Musik är ju en av dom viktigaste bland annat. Har man inte tillgång skaffa så kan man ju alltid sjunga själv…….hihhiii.
Kram
GillaGilla
Vilken otur med kameran, fanns det många foton i den när den försvann? För det är ju trots allt det värsta, en ny kamera går ju skaffa men tagna bilder är ibland omöjliga att ta om…
Det lät som en lyckad resa, trots sjukdomar och motgångar. Vacker musik är en mycket trevlig livsingrediens.
GillaGilla