Till er som händelsevis läste min förra blogpost, vill jag bara göra en liten rättelse eller en omskrivning. Om ni hade fått för er att min mamma är en tillbakadragen person som låter min pappa hamna i första rummet hela tiden, har jag inte uttryckt mig rätt.
Hon har visst varit en förebild för mig på många sätt, fast inte när det gäller segling då, kanske…men på många andra sätt har hon varit en ganska enastående mamma. För det första upptäckte hon redan när jag var praktiskt taget nyfödd att det inte stod riktigt rätt till med mig, fast alla läkare intygade att jag var så helt OK som man kan vara. Men mamma som hade 4 barn innan jag kom, gav sig inte i första taget. Hon visste ju när barn skulle/kunde vända på sig, etc, och när jag inte gjorde det vid rätt ålder blev hon förstås vansinnigt orolig.
Men efter 7 sorger och en del rätt komiska situationer… (en ung läkare blev blev alldeles ifrån sig en gång när mamma berättade att jag hade tappat mitt spädbarnshår och han utropade förskräckt:"Har hon tappat håret ? Men vad ska vi göra då ?" Och mamma fick trösta honom och säga att "det är ingen fara, det gör småbarn ibland"),… fick hon genom en bekants bekant tag på en läkare som nyligen forskat i ämnet och hade upptäckt att jag inte hade nästan någon produktion av ett sköldkörtelhormon. Nuförtiden görs 5 obliatoriska prover på spädbarn varav detta test är ett av dem, men på min tid var det alltså helt nyupptäckt. Jag hade tur och kunde medicineras i rätt tid utan att få men för livet….tack vare min mamma förstås, som inte gav sig. Men också för att jag föddes just då och inte tidigare. Även pappa såg väl hur det var fatt men mamma var den som var mest envis, av vad jag kan förstå och gav sig inte för överheten (alla läkare som försökte tala "förstånd" med henne).
Och det har nog varit hennes grej, lite grann.
När mina föräldrar gick på fina middagar i sin glans dagar och mamma på sitt allra charmigaste sätt kunde konversera sin bordsherre med att säga att "jag tycker alla ska ha lika lön", och om bordsherren inte då redan hade satt rådjurssadeln i vrångstrupen gjorde han nog det när hon fortsatte med att tycka att "sophämtare borde egentligen ha mycket högre lön än en läkare för de har ju ett yrke som innebar så lite intellektuell stimulans"….Betänk då att detta var före -68 och det var inte speciellt inne att vara "radical chic" i de fina salongerna på den tiden. Jag tror inte att mamma var speciellt kommunistisk då heller men hon älskade att se allt från en annan synvinkel och att reta upp sina meningsmotståndare så att det "hände något". Hon stod ju för sina åsikter förstås, men det var liksom inte huvudsaken för henne.
Hon kunde ju reta gallfeber på mig också ibland när jag klagade på någon knäpp lärare, och då skulle hon prompt ta honom i försvar och se allt ur hans synvinkel och likaså om jag klagade på någon klasskamrat som jag upplevde som jobbig eller dum…nog fick hon det till slut till att det nog var synd om den där människan och att jag borde nog vara lite extra snäll mot just honom eller henne….stön……
… Sett så här i backspegeln förstår jag ju hur jag har blivit som jag har blivit….Kanske ni också gör….
Dessutom…min mamma har körkort….men det har inte pappa…"pilutta honom".
Fast det har ju inte jag heller å andra sidan…så förebilder har de nog varit båda två, på ett eller annat sätt !
Men det är ju en annan historia…..
Pappa ska jag nog berätta om en annan gång…..
Time in Stockholm 
Tid 
=)
Dina mamma låter som en riktig överraskningarnas dam!Och chaufför därtill. Kanske ytterligare en anledning till att det var viktigt för din far att styra båten, ja när han inte kunde styra bilen.
😉
Skulle gärna ha varit en fluga på väggen vid de där kalasen. Å andra sidan förstår jag att hon retade gallfeber på dig.Tar hon fortfarande gärna det "andra perspektivet" ? Och om då du gör det samma . . . .?!?
he he
GillaGilla
Låter ungefär som jag när mina killar kom hem och berättade något om läraren. "Vad har du nu gjort" fick de höra och igentligen var de rätt snälla och gulliga killar. Idag har jag lyckats lägga in en låt på min sida som min son har gjort.
Du brukar inte kunna höra musiken på sidan men kanske om du lägger in min adr i Favoriter att du kan höra för det får jag göra ibland.
Kramis
GillaGilla
Man formas ju av sina föräldrar så du har nog fått med dig lite av din mamma… Det är säkert nyttigt och bra och försöka se allt ur \’det andra perspektivet också\’ men det funkar ju sällan när det är man själv som är i andra änden, då vill man bara se sin sida av saken, speciellt om man är ung…
Vilken tur du hade att din mamma var så envis. Jag är dålig på vad som händer om man har för dåligt med sköldkörtelhormon, bara att det inte är bra….
I dag verkar det som jag kan kommentera hos dig, i går eller om det var i förrgår när jag försökte gick det inte och jag var för trött för att försöka igen. Min helg var rolig, men jag tror det blev lite för mycket tyvärr,
GillaGilla
Intressant!
GillaGilla