På tåget…

Hej,vad det går…

Nu går det som tåget, med andra ord…

Sedan förra våren har mycket hänt och mycket har jag gjort bra och mycket har gått fort….en del kan bli nåt stort men allt kan inte gå som smort.

Nu känns det ändå som om jag kan åka snålskjuts på mitt eget snälltåg. Ibland får jag nypa mig i armen. Tänk att jag är på väg.Vilken resa jag har gjort på egen hand och nu tillsammans med barnen, som hela tiden ger mig energi tillbaka och fart att komma vidare på…

Några citat från denna taktartsresa i dans, siffror och rörelse:

”Tänk att du kan dansa så bra – du som är över 60 år”
”Imorgon ska du lära oss ”Fyra” och sen ska vi ta om alla danser från början, men du får inte visa ”Fem”! Det ska bli en överraskning till
nästa gång…”
Sagt på skolgården i höstas..”Finns sju?”

Igår frågade jag barnen i en av grupperna om de tyckte om ”Sju”.
”Jaaaa”, ropade de. Och ett av barnen sa…”Och den var cool också!”

Det är som små energipiller att suga på. Jag testar fortfarande mina danser på alla förskoleklasser, men drygt hälften är gjort.

Och jag undrar så….Hur ska det gå sen – och vart är vi på väg?