Nu är goda råd dyra.
Vi har en mycket kort tid på oss att rätta till de gigantiska misstag som har begåtts av mänskligheten i allmänhet, och av den rikaste tio procenten av världens befolkning, i synnerhet. Vi i Sverige hör till den rikaste delen – vars utsläpp av växthusgaser utgör hälften av världens utsläpp.

Vad gör då vår regering?

Sänker priset på bensin och diesel, så att bilägarna ska kunna fortsätta släppa ut ännu mer. Det kostar över 6 miljarder. Budgeten för miljö och klimat landar på 4 miljarder.

Det är magstarkt!

Förutom att de förstör för livet i naturen, och för oss människor, passar de på att urholka och underminera välfärden, ställer människor mot varann via en angiverilag, och därigenom minskar också människors tillit till varandra och till staten. Och som grädde på moset utmålar de kulturarbetare som lata lyxlirare som tär på samhället, och inte kan försörja sig utan bidrag.

Om angiverilagen innebar att man fick ange skolbolagsdirektörer, som håvar in skattepengar via skolbolag och spenderar dem på allt annat än behöriga lärare, skolbibliotek och läromedel, eller björnjägare som dödar oskyldiga djur för nöjes skull, eller skogsbolagen, som kalhugger skogen så att banvallar och vägar rasar av översvämningarna, eller de som trålar fisk i Östersjön så att livet i vårt innanhav dör ut – då skulle jag vara för angiveri. Men sådana lagar riktas sällan mot samhällets värsta skurkar, utan mot dem som är de mest utsatta och värnlösa. Mot barnen, mot sjuka, mot dem som flytt krig, terror, förföljelse och naturkatastrofer.