Kategoriarkiv: Katter

Katter och hissar i storstan

 
En skog försvann, en sjö, en råtta och ….

 
 …en kan lika gärna spela  dö…
 
 
 
 
 
här inne är man inte mycket värd, ointressant och obehövd….
 
 
Och hissen den far upp och ner, fast man varken hör eller ser
och man vet ingenting om vem som åker eller går….
 
 
 
med en innerdörr som sugs in eller ut…
 
 
 Hoppas vi kommer upp till slut….
 
Ja, vi hamna på rätt väning till min stora förvåning! =)
 
 

3 kommentarer

Under Katter

Människans bästa vän…

 
 
 
När jag ibland känner mig ledsen och kanske gråter en smula,
brukar det alltid komma en liten katt och sätta sig vid min sida ..
 
 
 …eller i knät. Titta och vända en liten kind till…
 de vet hur de ska trösta en matte….
 
 
 Men hur kan de veta ?
 Eller så vet de att det inte
 spelar någon roll när de kommer.
 Jag blir alltid lika glad !
 Troligen det sista alternativet……
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

3 kommentarer

Under Katter

Katt i tom våning

 
Katt i tom våning
 
Dö – – så gör man inte mot en katt.
För vad ska katten ta sig till
i den tomma våningen.
Klättra på väggarna.
Gnida sig mot möblerna.
Inget verkar ändrat,
men inget är sig likt.
Inget verkar flyttat,
men ändå står det glesare.
Och på kvällen lyser ingen lampa.
 
Det hörs steg i trappan,
men inte just de.
Handen som lägger fisken på fatet
är inte heller samma.
 
Det är något som inte börjar
när det ska börja.
Någon som inte händer 
som det ska.
Någon var bara här,
sen var han plötsligt borta
och är  nu envist borta.
 
Varenda skåp har man granskat.
Hoppat över hyllorna.
Borrat in sig under mattan och sett efter.
Man har till och med brutit mot förbudet
och rört om bland alla papperen.
Vad finns det mer att göra.
Sova och vänta.
 
Vänta bara när han kommer,
vänta bara när han dyker upp.
Då ska han få veta
att så gör man inte mot en katt.
Man ska liksom motvilligt
kliva åt hans håll,
så sakteliga,
på förorättade tassar.
Och inga skutt och pip till att börja med.
 
(Av Wislawa Zymborska)
 
 
Var inte rädda ! Ingen har dött har hemma…men i brist på egna ord så varför inte en nobelpristagares ?
Dessutom, så fantastiska ord.
 
Och så här dagen innan det nya arbetsåret ska börja känner jag av min egen brist på oändligt liv lite tydligare.
 
Vi har i alla fall vandrat runt Djurgården i ett råkallt vinterstockholm och dykt in på Musikmuséet, samt ätit på restaurang, dagen till ära. Och nu sitter jag här och mentalt och fysiskt förbereder mig…Rent fysiskt, går det ut på att rensa min blytunga ryggsäck från onödiga cykellampsbatterier, Metrotidningar, saxar och allt vad jag kan hitta från förra terminen..och rent mentalt går det ut på att rensa skallen på allt och ladda batterierna med lite museibesök! Men först alltså: Vad passar bättre än att tänka på döden, om så ”bara” ur kattens perspektiv.
 
 
Och lite tommare lär det bli i längden i lägenheten trots att granen står kvar.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

7 kommentarer

Under Katter

Bravo !

Bravo Lisa som lyckades skriva en kommentar fast du inte visste att det var det du gjorde. Sånt är kul. Slumpen är alltid bästa  vägledning.
Inte mycket bloggande har det varit på sista tiden…precis som jag befarade. När man väl har börjat jobba är det nästan kört, och inget spelande heller.Hur ska det gå ? Jag lär inte bli någon pianist i år heller. Dessutom har jag varit ute på landet en tur för att klappa våra små katter som inte ville åka hem när det passade oss. Dvs, Misse ville inte åka, så hon gömde sig i skogen några dygn. Hanna däremot följde mig som en liten hund på tomten, när jag var där på besök i måndags och spann nästan bara jag tittade på henne. Vi har inte lämnat dem  vind för våg, förstås, utan låter syskonbarnet  Lisa L med familj ta hand om dem och ge dem så mycket kärlek de hinner. Men usch vad tomt det känns här hemma när inga katter biter en i tårna på natten eller sitter och väntar i hallen när man kommer hem. Jag längtar verkligen efter dessa små mjukisar. Vi ska försöka fånga in dem i helgen….pust.
Och nu börjar sommaren igen. Det är verkligen med vemod som man tränger in katterna i sina burar och kör in dem till en varm stadsvåning på hösten och tänker att nu är det ett år till nästa gång ni får klättra i träd och käka gräs och jaga möss och käka fjäril till efterrätt. Men vi ska i alla fall ha gran i år igen och då blir ni väl glada ?!

Lämna en kommentar

Under Katter