Tid

5 mars, 2006 · 12:23

Kvinnlig Musikvecka

Det drar ihop sig….

FärgRadion NewMill har premiär med Kvinnlig Musikvecka

Onsdag 8 Mars 18.00 här…

Programbladet "Röster i Färg & Radio" kommer snart ut med fler tider för programmens sändningstid….

Producenten meddelar att hon behöver åka på vilohem….

(Ingenting fungerar nämligen som det ska just nu !)

18 kommentarer

Under FärgRadioPremiär

3 mars, 2006 · 09:01

Det är med sorg i hjärtat jag läser om de arma fåglarna som drabbats av fågelinfluensan. Nog är det hemskt om även vi människor också smittas, men de stackars djuren är ju redan smittade…de vilda fåglarna som flyger fritt har ett sådant symbolvärde. …Och nu också katterna !

http://www.expressen.se/

Jag som har lidit så med mina djur här hemma att de inte kan bo i markplan och få komma ut och se sig om i världen. Men de får ju i alla fall komma ut till landet på sommaren…fast kanske inte det heller nu i sommar ?

Alla säger ju också att katter är sådan självständiga djur som gör som de vill….de kommer bara för att de har valt det själva…de måste få gå och komma som de vill, annars stör man deras "natur", etc. Fast jag har aldrig förstått varför det anses fullkomligt naturligt att stora, starka hundar som mer liknar vilda vargar än hundar, går i band med husse eller matte, räcker vacker tass, går fot och sitter fint. Har inte också de rätt att känna sig lika fria som katter och fåglar. "Hunden är människans bästa vän", sägs det, men är inte det bara mänsklig syn på saken, bara för att hunden är ett flockdjur, mer lätt att styra och ställa med och därför användbar i olika sammanhang ? Jag tror visst att hunden trivs i mänskligt sällskap, men det gör katter också, bara det att katten ställer krav på med bestämmande och där får man vara glad om man får något att säga till om….Igår visade man på TV i Rapport (eller Aktuellt) hur några jägare sköt ett Lo-djur och sedan visade man stolt upp det döda bytet ! En av jägarna kallade Lon för "ohyra" ! Hjälp !

Är det kattdjurens självständighet man ogillar ? ("Ensamvargar",

djur som människor, är ju inte heller populära bland jägare och andra..) Eller är det av omtänksamhet om samernas renar (fast de huserar väl i allmänhet inte i sörmländska skogar) ? Jägarna kanske har rätt, inte vet jag, men jag vänder mig mot människans (som art) egenmäktiga förfarande i naturen i allmänhet ! "Ohyra"? Jag säger det igen: HJÄLP !

Vad blir nästa ohyra som måste skjutas av banan, undrar jag oroligt…..Tur att inte mina katter är utekatter (på vintern)…och om så vore vet jag inte vilket jag i så fall skulle vara mest rädd för; fågelinfluensor eller människor rädda för "ohyra" ?

Ska vi

vara

inne

också ?

Va ?

5 kommentarer

Under Djur & Natur

1 mars, 2006 · 10:07

Naturlig skönhet…ett handikapp ?

Hallå, Hallå…Spegel, Spegel på väggen där….

Att leva med sig själv hela livet kan vara ganska påfrestande…att ständigt se samma nuna i spegeln när man går ut i badrummet och samma kropp i skyltfönstrena när man går förbi och speglar sig i demsamma..men tänk samtidigt hur "scary" det skulle vara om förhållandet vore det motsatta..om man aldrig skulle känna igen sig !

Under en viss, förhållandevis kort period av mitt liv, var jag direkt dyster och olycklig på olika sätt (slut på en långvarig relation, bla). Jag hade ju alltid, sedan barndomen faktiskt, varit känd för mitt glada skratt, mitt positiva sätt och mitt jämna humör, men plötsligt klickade det. Det var kanske trist för andra men den största förändringen upplevde nog jag själv…jag kände inte igen mig. Jag kände inte igen världen runt omkring mig heller…den var liksom jämngrå, otroligt enformig och meningslös. Och vad kunde jag själv bidra med ? Ingenting…Jag kunde inte heller och ville inte leva upp till de rådande kvinnoidealen..inte göra mig till, helt enkelt. -"Åh, har du "spleen ?", sa min mamma då och satte ord på något trist och fick det att låta nästan lite fint. "Spleen" hade de gamla franska 1800-talspoeterna med Baudelaire i spetsen, och det betydde väl ungefär att de var lika uttråkade som jag. Nåväl. Då förstod jag att det var något ganska allmänmänskligt att känna det så, men fortfarande hade jag ju mig själv kvar. Jag var ju förändrad själv och visste inte hur jag skulle känna mig när inte den första "akutglada" minen dök upp jämt och ständigt…det fanns liksom inget där under tyckte jag. Jag hade i alla fall svårt att hitta de andra känslorna så där rakt av. Så kan det vara när man så tydligt intar en roll i sitt liv..det andra finns det inte plats för, helt enkelt. Och jag förstår också varför människor (som jag inte känner särskilt väl, måste tilläggas) ibland hade uttryckt sig lite hånfullt om att jag alltid skrattar så mycket…det har ju aldrig ansetts särskilt fint att vara glad…man är ju ingen "djuping" precis..men ändå ! Trots allt har det ju alltid varit en stor del av min personlighet och det är klart att jag kände/känner mig fottfarande lite kantstött av sånt förtal. Det lustiga är att jag tyckte folk lyssnade mer på vad jag hade att säga…samma sak några år senare när jag hade gått ner en massa kilon i vikt….(Ännu mer då, för då var jag varken särskilt tjock eller glad)

Nå, nu kommer vi till "klon" i min långa utläggning…I helgen satt jag och tittade på ett program med Katie Melua (som jag har länkat till här bredvid) och blev ganska besviken…hon var för vacker, tänkte jag. Jag tyckte att hon inte gjorde sig i bild. Jag hade svårt att se någon äkta smärta bakom den där på ytan perfekta människan. Plötsligt kändes hennes fina röst också så opersonlig…varför då ? Jag hade ju lyssnat till henne på webbradio och gillat hennes röst mycket ! Samma öde har både Diana Krall och Norah Jones drabbats av….alltså mitt orättvisa ogillande. Man kan väl för guds skull inte rå för att man är naturligt vacker ? Nej, men ändå uttalar både jag mig (och många med mig) lätt nedlåtande om vackra människor. Man tror inte att det finns mycket innanför pannbenet, etc..Det är kanske inte så konstigt. I alla amerikanska, och även serier från andra håll och kanter, framstår alla vackra människor som opålitliga, påklistrat charmiga, tillgjorda skurkar och bedragare. Ja, t.o.m. mördare ! Sällan är väl de "vackraste" de riktiga hjältarna…ja, i så fall har de fått jobba sig upp ur underläge (som i My fair Lady, typ). Jag kan nästan lova er att om jag hade varit ett riktigt bombnedslag, hade jag aldrig lagt ut min bild här i profilen ovan ! Det hade ju verkligen missuppfattats på flera sätt. En del hade trott att jag hade varit ute efter något helt annat än jag är…(?) Andra hade blivit avundsjuka, några hade inte tyckt att jag hade varit trovärdig på ett eller annat sätt.

Det slog mig faktiskt först nu när jag började skriva den här bloggen att det måste vara ungefär samma typ av problem som för en "överdrivet" glad människa…och drabbades av självförnekelse…jag ska aldrig mer lägga ut bilder på mig som en GLAD person. Ett riktigt kart ska jag bli ! Men, nej…"jag ska våga stå för att jag är Glad"

Och till alla äkta "snyggingar" vill jag säga: Var stolt och Våga vara Vacker…ingen annan är det åt dig !

(Dagens musik är hämtad ur Doris rika skafferi…)

7 kommentarer

Under Mänskligt

28 februari, 2006 · 09:56

NewMill home studio

NewMill Home studio vill bara göra er uppmärksamma på vad som komma skall….

Trots och tack vare de många fantastiska tipsen och länkarana från DorisRadio (som kommer att läggas ut när tiden är inne) är jag beredd på och fortfarande öppen för all information och uppslag från övriga intresseorganisationer och särintressen ! (Har inte alltid kvinnliga aktiviteter betraktats som särintressen ?)

I övrigt:

Till Minne av mordet på Olof Palme…Vad skulle passa bättre än AB Svenska Ords"Var blev ni av, alla drömmar om en rimligare jord ?" sjungna av Monica Zetterlund…? (FInns det någon som har den ? undrar producenten .)
Med anledning av alla Guldmedaljer…Delad glädje verkar vara dubbel glädje. Ishockey-lagen och Curlinglaget verkar gladare var och en och tillsammans än exempelvis Anja Persson som nästan är lite besviken (trots 3 medaljer, varav ett är guld) och Anna-Karin Olofsson som visserligen med mild förvåning somnade med ett leende på läpparna, men ändå tog ett steg närmare Curlingtjejerna under festligheterna på Arlanda för att liksom få andas in deras lag -"anda". Detta påminner mig om Kurt Olssons sinnrika intervju med vår första höjdhoppar stjärna: "Hur mycket gladare blev du när du hoppade över ribban, än du blev ledsen när du rev ?" En bra fråga, tycker jag fast det verkade ganska crazy när den ställdes på IKEAS tak med utsikt över motorvägen (Och..nej, NewMill är oberoende och vill därför inte sponsras av IKEA, även om man skulle kunna förledas att tro det..)

Vi hörs när vi råkas !

(PS Musiken, "Bygg en bro", i trailorn är skriven av Stefan Forssén ( http://www.ejeby.se/bokcddetaljx.asp?id=935), en ypperlig jazzmusiker i Göteborg, och inspelad i NewMill home studio DS)

7 kommentarer

Under Datorer och Internet

27 februari, 2006 · 09:49

Som pärlor på ett radband…som guldmedaljer i ett vinter-OS..

Nu regnar de in…alla länkar och förslag till kvinnomusik från Färg–Radions medarbetare, inte minst från "DorisRadio" som har skickat till producentens mailadress…det är bara att välja och vraka…jag kommer att ha material som räcker fram till jul !

Visst är det fantastiskt bara detta att man kan skicka ut en förfrågan och få sådan respons direkt ? Annat var det för de bittert kämpande kvinnosakskvinnorna under förra seklet…bespottade och förtalade, inte minst av andra kvinnor. Nu behöver jag bara klicka på

några knappar så får jag svar direkt.

Man kan inte säga annat än att utvecklingen går framåt ! Men det är ju klart att det är de första pionjärerna som har lagt grunden som vi bara har att vandra vidare på. Det gäller nu att förvalta detta arv…Som evaekberg skriver i sin kommentar till förra bloggposten, hade de kvinnliga förebilderna inte så lätt att skaffa sig ett eget rum och egen TID, som vi trots allt har nu. Men fortfarande måste små barnnäsor snytas och diskar diskas…är det fortfarande kvinnor som gör det jobbet ?

Men tänk om Anna Ancher och Agatha Christie hade haft varsin blogg !

Spännande tanke…Trots allt blev de ändå kända..Anna Ancher tack vare… eller trots sin man..Är det kärleken eller politiken som har satt käppar i hjulen för de konstnärliga kvinnorna ? Och nu..Ett litet boktips (om ni inte har läst den förr): "Kvinnor som slår följe med vargar" av Clarissa Pinkola Estès. Jag tyckte det var en mycket intressant bok när jag läste den…det var några år sedan men jag minns att den handlar just om kvinnors behov (och brist på möjlighet) av att skapa sig ett eget rum. Boken skrevs i preblog-tid men det känns som om den vore i allra högsta grad ämnad för oss bloggare. Och som ett brev på posten…simsalabim…har vi nu blivit med egna rum…alla vi bloggande kvinnor med behov av egen tid och rum…Och snart kommer också Färg–Radions första sändning…DorisRadio skickar en hälsning med en riktig gammal goding:"Ensamma Mamman i Traversen" !

Låt er väl smaka !

2 kommentarer

Under Kärlek och politik

24 februari, 2006 · 20:06

Musik och människor…

Jo, nu får jag tacka för alla tips och länkar till Färg–Radion och dess kvinnovecka som går av stapeln redan 8:e mars. Jag lovar att det ska bli något extraordinärt fast jag vet inte riktigt själv hur det ska ta form och i vilken skepnad…jo, men det vet jag, men jag vet inte riktigt hur just jag ska lyckas med det jag tänker mig…och om jag inte lyckas med det så får jag väl tillkalla några experter…det finns några här på nätet…jag vet det ! Och redan har jag ju som sagt fått hjälp med musikaliska länkar…"with a little help from my friends" brukar allting lösa sig. Nu har jag dessutom gått och "blivit med sportlov" och då ska jag "sporta" här framför datorn (kan bli en egen OS-gren ?).

Jag satt i eftermiddags och såg ett repriserat program om de två

(jazz)musikerna Jonas Knutsson (saxofon) och Johan Norberg (gitarr),

http://digital.skivhugget.se/Magellan/pages/main.jsp?storeId=10251&pageId=collectionDisplay&viewId=603052

och slogs av tanken på hur icke könsbundet det är med musik, egentligen. Det här ganska abstrakta fenomenet "musik" som kan tolkas och spelas hur subjektivt och konkret som helst, men det finns ju inget i hela världen som kan säga att en slags musik eller instrument eller vissa toner är speciellt kvinnliga eller manliga. Jo, konventionen säger att elgitarr, t.ex är mer för killar och fiol mer för tjejer, men jag känner många tjejer som älskar att spela både elgitarr och ännu hellre, kanske; elbas, medan många riktiga "karlakarlar" med "pigtjusarblick" har trakterat fiol på ett ytterst finstämt och känslosamt sätt. Att säga att ett visst instrument eller en viss sorts musik är speciellt manlig eller kvinnlig är ju lika fånigt som att säga att manliga konstnärer bara använder breda penslar och kvinnliga bara smala. Och i musikens värld är dessutom samspelet ännu viktigare än i de flesta andra konstarter och då menar jag samspelet mellan människor och inte mellan könen. Något som dessa bägge musiker, Johan och Jonas, verkligen visade prov på. Det är en konstform som står över (eller åtminstone borde göra det) allt vad uselt könskrig heter och just därför går jag emot min egen intention att ha en kvinnlig musikvecka på Färg–Radion i och med denna inlaga. Fast å andra sidan vill jag ändå påpeka att det är på grund av den olikhet som finns i behandlingen av kvinnliga musiker jämfört med manliga, som gör att jag har lockats att dra igång denna kampanj.

Ännu mer stärkt i min gärning blev jag när jag studerade svenska tonsättares hemsida. Hur många manliga som helst och kanske en eller två kvinnliga på varje "bokstavsuppslag" ! Kan verkligen detta musikskapande vara så könsbundet ?

Och hur är det med litteraturen ? Något fler

kvinnliga författare än tonsättare, visserligen, men kan vi med gott samvete säga att det är för att manliga författare skriver så mycket bättre som det finns fler av dem….Eller konstnärer ? Varför står det så mycket mer om dem än om kvinnliga konstnärer i alla konsthistorieböcker ?

Men NU äntligen skrivs det mycket om kvinnliga idrottare…för att de har lyckats i flera år efter varann ! Ingen manlig sportskribent med heder kan förbise detta faktum, men minns hur det var innan Anja och Pernilla och damfotbollslaget, mfl gjorde sådana enorma succéer !

Nej, nu känner jag att jag retar upp mig igen så här på fredagkvällen, när vi skulle ha det så trevligt….Och jag har verkligen suttit och hejat fram de svenska herrkronorna i ishockey, så tro inte att jag är rabiat på något sätt….hm…

.eller tro gärna det förresten, det blir lite roligare och hetsigare debatt på det sättet !

Ha det så himla bra i helgen ! Jag som alltid har pläderat för det lite mer lagoma förhållningssättet inom idrott och andra tävlingar vill nu avslutningsvis hylla en av Sveriges mesta doldisar: Anna Ottoson….samt min syster (med samma förnamn), som fyller år idag ! Grattis !

7 kommentarer

Under Musik

19 februari, 2006 · 14:44

Färg-Radion NewMill

Anna-Lys har gett mig ett nytt namn och begrepp som jag inte är sen att nappa på. Med anledning av mina tidigare bloggposter i veckan föreslår hon att jag ska proklamera en kvinnlig musikvecka i Färg-Radions kvinnokanal "Tid…Lyssna !". Så gärna så. Jag har redan börjat lägga in länkar, men vill förbereda för den först riktiga sändningen ordentligt. Inget slarv här inte. Alla bloggare, såväl kvinnliga som manliga, är välkomna med seriösa och/eller humoristiska förslag….Undertecknad producent är öppen för alla förslag utom "förnedringsradio" (dvs dumma tävlingar där bidrag röstas ut istf in, à la "schlagerfestival" eller "Robinson"…

8/3 går det av stapeln här i min kanal…så hör upp och flyg fritt med

Färg–Radion…

Tar dig alltid till musikens mitt…

Kviddevitt från den ständige producenten

New-Mill

om du vill….

(P.S. Lägger ett litet smakprov på dagens skivtallrik från "Anitas Livs"

http://biphost.spray.se/anitas.livs/ )

19 kommentarer

Under Musik

17 februari, 2006 · 16:16

Bloggande kvinnor..

Just nu är det ganska "hot" att vara kvinna, trodde jag. Jag menar, Anja, Anna-Karin, Kim , Kajsa, Annika, Lina, Anna….jo, för det är kvinnorna som gör´et. I OS alltså ! Men så läste jag igår i METRO att det skrivs och pratas i alla fall till 80-90% om män i tidningar och medier (Eller var det bara 75%?). Jag som tyckte att det verkade vara så utjämnat och nästan tjatigt med alla dessa kvinnor i alla medier. Men skenet bedrar och t.o.m. jag som ändå är lite intresserad av dylika fenomen reagerade alltså så. Precis som när heterosexuella tyckte att det blev så tjatigt med "alla" homosexuella i alla underhållningsprogram (ett tag var det på modet att ha en bög i varje sitcom) i den vevan då det började bli "rumsrent" med sådana.

Och nu tittar jag förvirrat i min egen lista över musik och musiker…och vad finner jag ? Pinsamt. Inte mycket till kvinnlig dominans, där inte ! Däremot är länkarna till bloggande kvinnor fler än till bloggande män.

En kvinnlig företeelse som bör stoppas, kanske ? Bloggandet ! Om vi går till överdrift och bloggar mer och syns mest….

Vi får väl se vad all världens "seriösa" skribenter i DN och Expressen ska bemöta detta fenomen med…Vi kommer kanske benämnas "Homo Blogga Hysterica" (se Anna Lys) om vi inte aktar oss och tar ett steg tillbaka ?

8 kommentarer

Under Nyheter och politik

12 februari, 2006 · 12:01

”Att blogga eller inte blogga, det är frågan..”

När jag nu går in i mitt andra halvår som bloggare, frågar jag mig själv oroligt:

Vad är detta ? Vad håller jag på med ? Jag sitter uppe sent på nätterna för jag ska bara kolla vad Aniara har skrivit, om Beji fortfarande är lycklig, om San har skrivit någon novell, och "jag ska bara…" fast jag vet att jag ska upp tidigt på morgonen för att gå i tvättstugan….ja, och sen hade Amaltea skrivit i min blogg precis när jag skulle släcka ner och då var det ju kört igen….och så var det ju Anna-Lys…inga fler salsarapporter, och hur mår crazy yoda och har Kär-stin hämtat sig från snuvan…och, jaså evaekberg har fyllt år, med tårta och allt…

(jag är fast…)

Herregud…man borde söka för sådant här…

I morse höll jag på att missa min tvätt i tvättstugan(den nya elektroniken där gör att man inte kommer in med sin personliga nyckel efter att tiden gått ut)…tänk så snöpligt det hade varit. Allt för detta snurrande på spacet. Jag är fast i träsket och särskilt när sambon är bortrest blir frestelsen för stor. Som tur var kom en vän IRL på blixtvisit igår så att jag kom ihåg att det finns ett liv utanför detta lilla magiska rum som jag har skaffat mig på nätet och en vanlig konversation via mun och öron där de valigtvis tangentklapprande små fingrarna får vila. Det känns lite udda och nästan exotiskt efter en helg i tystnad…nåja….katterna och jag för ibland en ganska intressant konversation som i allra högsta grad är fri för egna tolkningar, och OS smattrar på i TV:n i bakgrunden…javisst, ja,…jag hälsade på hos Bigga också. Trevligt med en ny bekantaskap !

(Hallå…var är alla andra ?)

Man borde kanske sluta innan man är helt beroende och har bloggat bort sina sista vänner och chanser IRL. Det börjar väl bli dags för en sådan där AB -förening (Anonyma Bloggare) snart, fast jag tror inte att det är någon vidare bra idé att samlas i ett forum på nätet då….eller ?

Vilken väg ?

Dessutom tror jag att jag går upp i vikt på kuppen…så här stillasitttande har jag aldrig varit, trots min allmänt restriktiva hållning till alltför plågsamma kroppsövningar…..Fast det händer ibland att man glömmer tid och rum och därmed också att man beöver mat. En slags naturlig balans uppstår således.

Å andra sidan har inte utseendet så stor betydelse i denna värld där ord , bild och musik får tala och utgöra ett förstahandsintryck på andra. Det är positivt !

Och det är positivt att få kontakt med så många andra människor på ett så här opretentöst sätt. Ingen behöver ställa till med stort kalas eller middag för att några ska få möjlighet att babbla med varann några timmar och sen gå hem och undra hur "värdinnan" egentligen såg ut (eftersom hon stod i köket hela kvällen) och inte komma ihåg vad ens bordsgranne berättade att han jobbade med för just då kom efterrätten in på bordet. Allt sådant som händer IRL är förstås oslagbart i sin genre, men själva samtalet försvinner gärna i mängden av olika händelser.

Ut…. ….eller in ?

Nej, det värsta med detta mitt nya bloggarliv är när jag känner att jag inte har kontroll över min egen tid…den liksom bara går upp i rök och rätt som det är är det kväll….

……eller natt…..eller morgon…

(Är detta vägen ut ?) (Om man finge ..)

Att blogga eller inte blogga ? Hm…Jag kan inte välja längre….jag ser ingen väg ut !

Vart tog solen vägen ?

14 kommentarer

Under Datorer och Internet

10 februari, 2006 · 20:02

Feminism ?

…Och nu tycker ni att jag är ute i ogjort väder, förstås ?…

Satt och tittade på ett caféprogram där en kändis (i det här fallet Lasse Åberg) får bjuda fyra personer, förutom (den manlige) programledaren, på middag. Det blev ikväll Leonardo da Vinci, Billy Wilder, ytterligare en man (minns inte vem det var, vilket i sig kan vara intressant att forska i), samt Lasse Åberg själv som 12-åring…alla fyra minnesvärda och intressanta personer, naturligtvis. Jag gillar Lasse Åberg och hans filmer. Hans gäster var det absolut inget fel på, men….

Det lustiga är att hade det varit en kvinna som hade bjudit in enbart kvinnliga gäster, undrar jag om det hade passerat obemärkt förbi…som det gjorde idag. Ingen påpekade detta faktum….därför att ….jag har fel…. kom jag just på !

Kathrin Hepburn var ju den fjärde gästen (gisslan), som jag hade glömt bort i villervallan. Hur kunde jag ? Det har jag faktiskt inget svar på. Men jag har en stark känsla av att all de viktiga gästerna var män. Men vem avgör vilka som är viktiga, invänder ni säkert då ? Ingen ! Det är bara tonfall och miner "off line" och allt är ju fritt för tolkning…