Några har sett hur jag efterhand har smugit in bilder på cappuccinokoppar, här i min fotosamling. Och nu får jag väl lov att erkänna.
Jag har kommit ut som "Anonym Cappuccino-drickare". Likt den numer berömda Amerikafararen, har jag uppsökt caféer utefter min väg i städer, på landsbygd, i slott och koja, nära mig och i fjärran land. Faktum är att den bästa capuccinokoppen någonsin drucken av mig, inmundigades i Budapest av alla ställen. Nåväl …hemmakaféer går också bra, liksom båtfik och "söderhallar". Och nu har jag alltså tagit steget fullt ut och fotograferar mina kaffekoppar.
I Frankrike finns ett ord som betyder liten cappuccino med bara lite skum på ytan, "Noisette", och vi tänkte först kalla vår vackra mörbruna katt med mjölkfärgade inslag för just det, men hon hade redan ett namn som mer liknade "Miserere" så så fick det bli.
Att gå sin dagliga runda ner till fåglarna och sen ta sig en tår på något
närbeläget ställe, mer eller mindre charmigt, är nog livets salt.
Igår satte jag mig också ute, trots nästan köldgrader, eftersom det var fullbelagt inomhus, men när jag nu har kommit ut som "kaffetant" så….kan ju inte vara sämre än "hon på västkusten, snart hemkommen", och det gick bra ! Jag blev inte uttittad och ingen såg snett på mig. Tack alla rökare för det. Annars verkar det ju lite skumt det där att sitta ute om inte solen tittar fram…men det är skönt. Och röka behöver jag ju inte på en trafikerad gata som den jag sitter på. Får i mig alla gifter jag kan behöva.
Och apropå "skumt"…
Tack Carlos ! Jag har blivit rikligt belönad med en fin egendesignad kaffeslurk.
Det är en sån härlig gemenskap mellan oss udda kaffedrickare i världen.
Låt oss förenas i ett enda stort slurp…på första maj, kanske !
Time in Stockholm 
Tid 
Åååå….vilket charmtroll..som gjort denna vackra..yta på cappucino:n…en "sån" skulle jag vilja ha…älskar annars "latte"..väldigt mycket…speciellt på Järnvägscentralen…i "din" stora stad…finns även väldigt goda på andra ställen också…Mmmm….nää..nu känner jag att tröttheten smyger på även en flitig bloggare som jag..sov nu sött söta du! *kram*
GillaGilla
Jag är ingen kaffedrickare annars, fast cappucino är ju godare förstås än vanligt kaffe. Någon dumpade en expressobryggare här och visst är det väl sånt kaffe man ska använda så kommer du och hälsar på ska jag försöka fixa egenhändigt cappucino. Du kan få en vaniljbulle till, eller vad heter det nu igen? Krämbulle? En slät bulle med vaniljkräm i alltså, jag bakade såna i dag, de blev faktiskt riktigt ätbara, för att vara bakade av mig!
GillaGilla
Jag har nog också fått i mig en lagom dos med gifter i helgen.Trevlig söndag på sig!
GillaGilla
Tänk om inte kaffe funnes. Då skulle jag gå såsandes genom Livet.
Men hur kan man liksom rita namn i ytan? Det fattar jag bara inte.
Mitt favoritkaffeställe heter Pussokramchoklad och ligger på Järnvägsgatan
i Sickla. Till kaffet får man chokladpralin och salsamusik.
GillaGilla
Tacka vet jag Macchiato :-D< Anna-Lys >
GillaGilla
Hej Millroll! Roligt att du gillade cappuccinon jag serverade dig.
När det gäller Japan fick jag veta att japanerna inte bryr sig om sina jordbävningar, om de inte blir personlige drabbade. Förra året var det också en stor skalv som dödade några stycken i Tokyoområdet. Jag ringde mina japanska vänner för att se hur det gick för dem, svaret blev överraskande för mig, de tyckte att det jordbävningar ofta i Japan men att de inte bryr sig om de själva inte blir drabbade. Men här den svenska massmedian målade det inträffade som en enorm katastroff.
kul att du tog Aniaras arbete att dokumentera stadens caféerna.
Ha det så gott *kram*
GillaGilla
Mmmm…som alltid värmer dina väl uttänkta ord..på min sida…hoppas att din vecka blir fylld med utevistelse..och sol på din kind…*kram*
GillaGilla
He he, tänkte väl det!
Och nu är nästa steg att få nåt ställe att verkligen servera våra cappuccinos med namnet ringlat i skummet!
=)
GillaGilla