Ju mindre farkost, desto större äventyr…

 
 
 
 
 
 
 
De satt på lur
i ur och skur
de satt på vakt
och böjde sig för vädrets makt
 
de provianterade
och planerade
minituöst
och båten var öst
 
 
De väntade tåligt
för vädret var undermåligt
och allt för mycket blåst
för en så liten farkost
 
 
De packade för färd långt ut
ett antal gånger och till slut
kunde vi följa deras färd på lut
mot öppet hav med mås och trut
 
 
 
En tålmodig seger fick publik
när de styrde ut ur vår vik
sudoku, dator och all världens musik
hade färgat väntans tider men utan panik
 
 
Dessa tidsfördriv var lagda på en hylla
ty nu skulle vinden deras segel fylla
så ett litet kliv
ombord, ger hopp om liv
 
och möjlighet att återse de kobbar och skär,
det ställe där
de förr en gång sett säl
då luften och havet fyllde deras själ
 
med sällsynta minnen, dofter, känslor och minnen
 
 
 
 
 
Och …vad fan ?….här tar det slut…minnet som berikar deras sinnen..
 
två gånger sparat och två gånger förlorat, och begråtet …
men till eftervärlden inget förstorat,
fast tacksamt jag erfar vad som varit och vad som är kvar och konstaterar belåtet
att jag kunde rimma en gång till, men även denna vers gick i kvav 
 
jag somnade och det mobila bredbandet la av…
blott i mina drömmar fanns ett hav
..
vaknade upp med ett ryck för att se
att slutet på mitt "epos" ej var kvar
var tvungen att le
åt minnet som som efter ordet minne glömt att trycka på "spar"..
 
Och jag som varit extra nöjd
med slutet som nådde en något högre höjd
men fick knåpa ihop nåt meningslöst så länge
innan jag började kolla var min säng é
 
och så här en dag efteråt
står jag snopet här och undrar vilken låt
jag hade tänkt skulle ackompanjera denna båt
och dess färd utåt
 
mot öppet vatten, och på vår brygga 
jag står och tänker att helt trygga
kan de inte vara, men ändå ; "Small,
is beautiful and "energisnål"….
 
 
Och att …
det vet varenda katt…
ju mindre fartyg vi styr
desto större blir vårt äventyr..
 
Så tänkte min svägerska och bror
och iväg de for
inte i båt liknande en flytande talarstol, så stor
där oändligt många hästkrafter bor
 
utan i en liten eka, fast av plast
och det kan man inte förneka att stor var deras last
när de for i alla hast
och snart syntes inte längre deras mast…
 
 
Nu minns vi med dem, bara en 
minnesvärd stund vid horisonten
då vi ser vårt himlavalv
upplyst av en måne som är halv….
 
 
 
Fast vad allt kan bli fel,
bilden visar en måne som är hel
och ni fick alla ta del av en minneslucka
rätt rejäl…kan inte annat än stöna och sucka…
 
och trycka på publicera
för nu vet jag inget mera….
=) 
 
 
 
 
 
 
 
 

8 kommentarer

Filed under Tid

8 responses to “Ju mindre farkost, desto större äventyr…

  1. tg

    Tycker nog att det blev en riktigt bra minneslucka med fina bilder.
    Friskt vågat, hälften vunnet.
    ~i~ Tjingeling ~i~ 

  2. Aniara

    Du skaldar sen om natten
    och då, vete katten,
    om inte risken är extra stor
    att minnets elake glömskebror
    slår till och suddar ut
    alltför fina slut!
     
    Kanske vore det allra bäst
    om du gjorde som jag gör mest:
    minska risken att deleata
    genom att först i wordform plita?!
     
    Då kan du lugnt av stolen ramla
    och slipper efter ord sen famla
    Fast varför skall vi tårar slösa
    du kunde ju det hela lösa
    och resultatet vart ju himla bra
    så tack för det, nu skall du ha!
    =)
     

  3. Benedictus

    Oj, din blogg börjar dra sig åt höger. Blev nästan snurrig när jag försökte orientera mig.
    Förövrigt så är ditt inlägg precis som livet. Först går allt bra, man har flyt, känner sig nästan lycklig. Men sen börjar allt gå åt helsike, allt jävlas och inget blir som man vill. Men det gör inget, för man minns ändå inte längre, hur det var innan, vad det var som var så bra. Bra slutbild har du lagt till. Med natt och måne. En bild från min värld.
     
    Ta hand om sig nu.
     
    Svärtan
     

  4. K

    Ja nu vet man vart man ska vända sig med julklappsrimmen i december 

  5. Åsa

    Underbart! Vad duktig du är!
     
    Jag skulle också ut på en segeltur för ett tag sedan men vädret satte stopp vilket inte gjorde så mycket. Det var mysigt i båten ändå med tända ljus och regnet som smattrade, även fast vi aldrig tog oss ut från bryggan… 

  6. Eva

    Vilken rimstuga! Jag tänkte först göra som Aniara och rimma min kommentar men jag tror jag hoppar det, skulle kunna (försvarar jag mig med) men är lite för trött…
     
    Och mobila bredband är inte att lita på… 😉 

  7. Unknown

    Segling och slalom är saker som jag aldrig bedrivit med framgång, snarare med livet som insats. Första gången var med en liten farkost och försent  upptäckte vi att mannen inte kunde segla utan båten hängde helt ned på ena sidan men vi kom iland. Andra gången var det en stor segelbåt och en van seglare men vädrets makter var emot oss. Vi seglade mellan Loftahammar-Snäckevarp,
    storm och öppet hav och jag var helt övertygad om att min sista stund var kommen.
    Mitt slalomäventyr tror jag att jag skrivit om…..
    Ha dä….

  8. Carlos

    Otroligt bra rimläsning. Nu riskerar du att alla kontaktar dig för att du ska lösa deras rimproblem.
     
    Hur var det ute i det blå, var vattnet oroligt eller gick att segla lugnt? Var det du som ville ha din blogg så långt åt höger så att den nästan trillar ner?
     
    Jag lovar ta itu med min sida så fort jag har tagit itu med mig själv.
     
    Ha de\’ gött 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s