den mörka tid är inne

 
 
Hade inte förstått att det skulle gå så fort fram till novemberlovet.
Tiden går visserligen fort när man har roligt, men ändå. Har varit fylld av tillförsikt hela hösten,
men i förra veckan kände jag mig som överkörd av tåget.
Fast det visade sig vara tiden som överrumplade mig så.
 
 
Och jobbet som fram till dess faktiskt hade känts som en barnlek,
kröp nu upp bakom mig och hängde ett skynke över mitt snopna anlete.
 
 
För plötsligt kände jag ju igen alla dessa känslor och bedrövelser som hade lett tll min sjukskrivning i våras. Det som hade gjort det svårt för mig att se något slut på "eländet". Som gjorde att jag kände mig som om jag hade stannat i växten för alltid. Nu var jag där igen ! Och inte nog med det. Nu är det dags att öka på min arbetsträningsdos, för att ytterligare dyka in i mörkret utan slut. Och det kändes som om jag gick baklänges in i det. Tillbaka till ruta ett. Och det värsta är väl att jag har mig själv att skylla.
 
 
Nu när jag äntligen hade världens chans att pröva något nytt så tog jag det enklaste,
det som jag kände till sen förr.
 
 
 
En sån idiot. Men än är det inte försent. Idag, i en ny belysning, känns det ändå möjligt,
om inte annat så i min egen skalle, att vända trenden. "Sent ska syndaren vakna".
Ett gammallt uttryck som tycks mer hugget i sten än någonsin.
 
 
Någon gång måste man ju börja ta sig själv på allvar och göra slag i saken. Inte bara följa första bästa och enklaste väg.
Blää. Tänk att alla gamla klyschor ska visa sig så användbara.
 
 
Ni vet , det där med den smala vägen och att man lär sig genom sina egna misstag.
Fast det sista stämmer väl inte. Tycker just inte att jag lärt mig någonting utan går på i samma gamla
medgörliga yllestrumpor som om inget hade hänt.
Men nej, jag ska vara snäll mot mig.
 
Jag har ju sagt ifrån och jag har ju reagerat igen, om än i sista momangen.
Men detta ständiga ältande om mig och mitt eget väl och ve kan ju också göra mig urless på mig själv.
Och mitt väl och ve. Men det hjälper ju inte. Jag har ju i alla fall samma gamla mej kvar hur jag än bär mig åt och lär få dras,
och vill också dras med mig ett bra tag till. Men varför måste det bli så träligt ? Och att jag aldrig lär mig ?!
Nej, nog med gnäll.
Nu ska jag vara snäll har jag ju sagt.
Tänk vad man får tjata på sig ibland.
 
 

7 kommentarer

Filed under Tid

7 responses to “den mörka tid är inne

  1. Unknown

    Härligt med lite brasilianska rytmer igen. Mmm…. är inte träligt ett låneord från östgötskan eller  är damen därifrån från början? he he!
    Önskar en fridfuller ledighet. Själv har jag mest latat mig idag och läst om slaveriet i forna  USA. Skönt att det är avskaffat iaf.
    Kram från bigga

  2. Alistriona

    Mmmm…det kommer alltid till en punkt i livet..då vi måste göra något..något annat..eller det som vi gjort..och gör, och det kan vara smärtsamt att inse detta..men sen behöver kroppen också vila…och komma tillbaka, i balans..med själva livet…ta dagen som den är..och visst dimma kan vara så vilsam..att bara vara i…sänder dig en varm tanke coh en kram…

  3. tg

    En del lär sig aldrig … kanske inte heller jag …
    ^¨^ Trevlig Halloween ^¨^

  4. K

    Byt tidsperspektiv! Gör 5-årsplaner! Evigheten är evig så vi hinner nog ändra på gamla mönster men inte allt nu på en gång.
    var snäll mot dig själv som nu våndas och kämpar så tappert . Tid! Tid! Tids nog! Och idag får vi fint väder, tror jag!

  5. berit

    Hej! Hösten kan vara svår med allt mörker. Snart går vi mot ljusare tider. Ge inte upp. Prova ruta 2. Tack för tipset om ljudinställningen. Har inte hunnit prova ännu. Happy Halloween. Tänd många ljus.
    Berit

  6. Eric

    Jag gillar vattenbilden bäst. Det bästa med Stockholm är vattnet och så finns det ju en och annan Stockholmare som det går att prata med också.
    Var snäll mot dig. Nu har jag också tjatat;)

  7. Benedictus

    Tänk att en gammal Svärta skall behöva slita sig från sin egen mörka självömkan för att försöka muntra upp dig. Men kom igen nu. Gaska upp dig. Du lever ju i alla fall. Det är en bra början. Och du har säkert människor omkring dig som du tycker om och som tycker om dig. Och så måste du ju planera vidare för ditt projekt. Och mörkret ja. Alla gillar ju inte det har jag förstått. Men det finns ju ljusterapi. Läste till och med om nån aktuell konstinstallation där man stack upp huvudet i en ljuslåda samtidigt som en röst berättade hur bra man var. Kanske kunde vara nåt. Eller så kan du skaffa en groda som folk kan slicka på. Sånt muntrar alltid upp. Hm, tänk om jag kunde muntra upp mig själv så här. Får nog öva mig på det…
     
    Ha en trevlig helg nu. Den här helgen skall man ju tänka på döden. Eller de döda i alla fall. Kanske inte så uppmuntrande. För oss. Men för dem kanske. Och att sprida glädje kan ju också vara glädjande.
     
    Svärtan
     

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s