Så kanske det blir som i berättelsen om Jesus…
Och på den tredje dagen återuppstod han…
En ängel var det väl ,som uppenbarade sig och sade: Varen icke förskräckta! Graven var tom och Jesus hade återuppstått. Nå, jag har inte ens konfirmerat mig, uppväxt i "ett sant ateistiskt hem", som jag är fast å andra sidan vet jag inte många familjer som har sprungit i kyrkan så ofta som min barndomsfamilj, just kring påskhögtiden. Och allt detta beror inte på att vi inte kommer ihåg alla dessa myter och berättelser om Jesu lidande på korset och vill återupptäcka dem, utan anledningen till kyrkogången är kyrkosången och huvudanledningen stavas BACH.
Johan Sebastian Bach. Så mycket Bach jag har hört redan som barn, när mina äldre syskon sjöng Matteuspassionen eller Johannespassionen och det jag inte har hört i den vägen är inte värt att höra….;-)
Fast vad det gäller återuppståndelsen har inte Bach just så mycket att tillägga. Hans historier slutar ju just vid korsfästelsen och sen får den minnesgoda erinra sig resten.
Igår sjöng vi Johannespassionen med "min kör" och orkester och det var ett sceniskt framförande som faktiskt levandegjorde inte bara Jesu lidande utan också människornas kamp och strid på liv och död, här på jorden.
Viss musik är underskön medan annan musik är mycket dramatisk, en stor del är berättande men för mig som är född och uppvuxen med just denna sorts musik är det en underskönt vacker och helande musik som visst skulle kunna återuppväcka mig och mina sinnen, om jag hade varit Jesus. Fast nu är jag ju inte det….men jag kan ändå ta med mig musiken ut i livet igen och använda mig av det den är bra på….
Att göra mig lycklig igen! =)
Och i min mediaplayer klingar "Ruht Wohl", slutkören i Johannespassionen….för oavsett om man ska återuppstå eller ej måste man ju sova först…)
Time in Stockholm 
Tid 