Solen lyser in genom fönstret fast prognosen säger regn. Krassen som har flyttat hem från altan in till stan står där solbelyst i eftermiddagsljuset. Jag har fått ett betydligt bättre schema i höst än förra året. Jag får möjlighet att ha lite musik och rytmik med den stora nya 6-årsgruppen som ska börja på det andra fritidshemmet, vilket gör att jag tycker att jag gör något som jag är bra på, och en gång i månaden får jag sluta riktigt tidigt på fredagen efter att ha öppnat fritids.
Jag brukar inte gnälla för att jag ogillar gnäll från andra, men den här våren har jag ju upptäckt att gnäll faktiskt lönar sig! Ve och fasa! =0
Och att höra mig själv gnälla har bara gjort mig ledsen och ännu gnälligare, eftersom jag trodde att jag hade gnällt förgäves, men så…genom ett trollslag ställer arbetskamrater upp från höger och vänster och mitt schema känns helt utståeligt.
Vad ska jag nu gnälla över ?
Det kanske inte behövs längre. Jag kan kanske återgå till att vara mitt gamla vanliga snusförnuftiga jag ? 😉