Den traditionsenliga ”Ruht wohl”

 
 
Från Gullefjun till Johan Sebastian Bach tycks steget långt, vilket det också är. Ändå finns alla krockar, såväl musikaliskt som mänskligt, så nära här på nätet. Vi möts och skiljs lätt och ändå svårt. Var för en vecka sen och såg "passionshistorien" (Jesu lidande och död) i Nacka Kyrka, i en ny scenisk version till musik av Fredrik Sixten.
 
 
En nu levande kompositör som har skrivit Markuspassionen i en slags anda av "Bach på dalmål", som en åhörare så fyndigt sa. ..otroligt vacker och häftig musik,  och jag har själv sjungit den för ett år sedan, men att också se den så här åskådliggjord gör att man också lever med i historien, inte bara i musiken, som ju jag brukar göra. Det är ju samma historia som berättas i kyrkorna runt om i Sverige och kanske i hela världen, men på något sätt kändes det som om jag inte hade förstått den så här förut. Kanske beroende på den nyskrivna musiken som liksom vandrade både horisontellt och vertikalt. Både geografiskt från Jerusalem till Sverige, och från klassisk Bach-musik till modern musik men liksom byggd på svensk folkmusik i grunden. Det blir många nyanser av, inte brunt, men ….ja, ni kanske fattar…;-)…eller inte….?
 
 
Musiken jag spelar nu är emellertid från Bachs Johannespassion. Slutkören "Ruht Wohl", närmare bestämd. Även detta verk har framställts sceniskt, vilket jag deltog i själv också, för ett år sedan. När jag igår blev tillfrågad om jag ville gå med en vän och lyssna och se ytterligare en scenisk version av dramat och också till Bachs musik, men i detta fall var det Matteuspassionen, kände jag plötsligt att…nej…nu får det vara nog. Jag orkar inte se Jesus bli sviken, hånad och bespottad och därpå övergiven av Gud, samt upphängd på korset, en gång till i år. På något sätt mister man skärpan i en upplevese om den ska manglas genom samma kropp om och om igen, och blir kanske ett uttunnat spöke till slut.
 
 
Däremot kan musiken upplevas om och om igen, vare sig det är passionstider eller ej. Ett stycke Bach kan aldrig bli ett stycke Bach för mycket! Ha det gott! Och enligt min körledare som är mycket bevandrad i kyrkotextern får man inte säga Glad Påsk förrän imorgon, fast han själv fuskade i samma ögonblick, så jag behagar göra samma sak…;-)
 
 
Glad Påsk! =)
 
 

Lämna en kommentar

Filed under Tid

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s