I Kärnkraftens, Avfallets och den Heliga Strålningens namn, I evigheter, Amen …

Fortfarande talas det i princip bara om själva olyckstillbudet, om vad som sker vid en härdsmälta, och om hur oerhört ovanligt och extremt sällsynt det är att något händer som faktiskt händer just nu. Och jo, det är ju sant. Det är extremt ovanligt. Så därför kan vi fortsätta utsätta allvärldens folk och  natur och djur för riskerna ett tag till. ”För tidigt att dra slutsatser”, påstår Hans Blix.

Åsa Moberg skriver i DN idag om saken. Hon tycker att det är på tiden, eller alltför sent. Hon och många med henne har dryftat dessa frågor sedan slutet på 70-talet, och såg då, och ser nu, bara dåliga ursäkter för att fortsätta med denna livsfarliga hantering, som det innebär att driva kärnkraftverk. Det spelar nästan ingen roll vilket energislag man än talar om, så har kärnkraften störst livsfarliga effekt på levande liv både i nutid och framtid. Räck upp en hand om du kommer på något värre! Och jag tänker främst på avfallet och utvinnadet av radon, som förgiftar vattnet och naturen i området. Jag tänker på den långsamt avklingande Radioaktiva avfallet, som ska inkapslas i 100000 år, men som ska ligga i kapslar som kanske bara håller i 1000 år, enligt kritiker…?  Det upphör att vara direkt dödligt om ungefär 1000 år, så har vi tur så händer inget innan dess….annars får vi nog bara be en  stilla bön… 

I dag lämnas ansökan in om att dessa kapslar ska sänkas ner i det svenska urberget för förvar i 100 000 år….

I  Kärnkraftens, Avfallets och den Heliga Strålningens namn, I Evigheter,  Amen …