Mot alla odds…

Väder och vind kan spela spratt ibland. Men när solen högst oväntat stiger upp på himlen en regn-och-rusk-förutspådd helg får man bara tacka och ta emot. Särskilt som man ska på kalas och stor del av festen tillbringas i det fria. En skön stämning i vacker natur och alla trivdes, dansade och åt av det goda som bjöds. Lyckat och somrigt.

Idag var vädret åter tillbaka på plask och skvätt-stadiet.  Jag har inget emot regn när jag slipper vara ute i det för länge. Ibland kan det faktiskt vara skönt att vara ute när det regnar. Att cykla hem i ösregn kan kännas lite äventyrligt till och med. Men allt har en gräns….varje dag en hel sommar i regn? Nej! Det är ju nu alla människor ska vara ute i det fria och bli friska och sunda och starka inför den stundande hösten och den kalla vintern. Mitt favoritväder är inte regnväder. Hellre en lång snöig vår än en lång regnig vår. Men en lång snöig sommar vill inte ens jag ha…;-)

På sommaren kan det få vara omväxlande varmt och regnigt, varmt och soligt, varmt och grått eller dimmigt, men någon polarkyla vill jag inte ha på sommaren. Ej heller vill jag få ett så varmt och hett klimat att växtligheten blir brun redan i början av juli eller så att man inte orkar vara ute på grund av hettan. Så jag undrar bara: Blir människan aldrig nöjd? Och har vi själva påverkat vårt klimat så att det blir så extremt varmt på vissa ställen och så extremt kallt eller stormigt på andra? Är det växthuseffekten som redan sätter sina spår? Många säger att det är naturliga förändringar, fast jag vet inte om jag blir så mycket gladare av det….I så fall har vi ju ännu mindre att säga till om vad det gäller klimatet. Då är det ju bara att kliva in i sin lilla skyddande verkstad och dra något gammalt över sig.

Att gilla läget! Kanske det enda vettiga vi kan göra här i livet över huvud taget?

Jag tror att ingen människa kan konsten att gilla läget i själ och hjärta. Antingen ljuger man för sig själv för att det är bekvämast så eller så blir man bitter och sur och syran smittar av sig på resten av befolkningen. Å andra sidan kan ju överdrivet optimistiska personer reta gallfeber på de mindre positivt benägna, vilka då brukar tycka att den positiva är alldeles för retsamt klämkäck. Ja, hur man gör har man den berömda ändan bak.

Och ni har väl hört om pessimisten som står och beklagar sig över det usla vädret, och när han har gjort det en kvart eler två, säger Optimisten:

”Ja, men nu skiner solen i alla fall!”

”Ja, NU ja…” replikerar den surmulne då..;-)

Ha en skön sommar! B-)

Detta bildspel kräver JavaScript.