ledig

En dag kvar på en lång sommarledighet och konstigt nog har jag nästan inte känt mig så här ledig på hela sommaren. Hemma i stan med tvättstugan på gång. Katterna sover sin Törnrosasömn någonstans i smårummen. Solen skiner och jag sitter ostört och bloggar lite förstrött.

Nej, det är klart att jag inte hade känt mig så ledig om jag inte hade haft det där långa sommarlovet bakom mig. Skulle heller inte känt sådan lättnad om jag inte hade besökt mamma på hennes nya äldreboende igår då jag fann en glad, glömsk men mycket positiv mamma i sin lilla lägenhet. Det visar sig vara en hit med den kontaktperson hon har fått. Mamma och hon kvittrar och pladdrar i mun på varann. Den iPad som mamma fick av en av mina bröder i födelsedagspresent i början av sommaren visar sig nu vara ett jättebra arbetsredskap för kontaktpersonen – ”min flicka”, som mamma kallar henne. Nu kan allt mamma gör om dagarna dokumenteras, vilket är bra för mammas eget minne och för dem av oss anhöriga som eventuellt oroar oss.

Men det bästa är ju att det går åt rätt håll, vilket även andra i personalen kunde bekräfta för mig igår. ”Hon är ju så rolig”, var det en av dem som sa, och då vet man att mamma äntligen är på ”mammas gata”, när hon har fått tillbaka sin humor. De var lite si och så med den i början….av förklarliga skäl. Det är inte så ofta man rycks upp ifrån sitt hem efter 67 års boende, men lika tråkigt som det är att ha förlorat stor del av sitt närminne, lika bra är det ju när hon kan glömma och gå vidare.

Så lättad och ledig kunde jag cykla hem via ett franskt café där jag stämde träff med en av mina gamla urkompisar, varpå sommarens händelser kunde avhandlas. Härligt! Och sen hem för att laga mat. Det blev en lite senare mer kontinental måltid. Och en vardagkväll i stan med katten knät. Kan man begära mer? Den katt som normalt befinner sig på flykt undan barn, hundar och ”främmande karlar”, när vi är på landet…Den katten följer efter mig som en liten hund hemma i lägenheten, ty här lurar inga hemska faror…

Det är i lätta tankar jag börjar jobbet i morgon. Trots en skön och avkopplande sommar märker jag hur mitt synfält har varit förmörkat och oroligt fokuserat på utgången av en mammaflytt, samt svallvågorna efteråt. Nu känns det lättare, allting. Till och med en tvättstuga känns nästan befriande vanligt, vänligt trivsam.

Och nu ska jag snart gå ner igen och stoppa in i torktumlaren, det som på landet kan hängas upp streck och torkas i sol och vind. Men allt har sin tid…

Man får vara glad så länge man har minnet kvar av hur gott det sen kunde dofta av nyhängd tvätt….;-)

Lämna en kommentar

Filed under Tid

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s