I morgon är det fritidshemmens dag.
Idag kunde vi läsa i DN om hur utbildade fritidspedagoger blir allt färre runt om i landet medan antal barn per antal utbildad hela tiden ökar på fritidshemmen. I vissa fall kan det vara en på femtio barn, och i andra nästan det dubbla.
Har man tur finns det annan personal i arbetslaget, som kan sitt jobb och är engagerad i barnens väl och ve. Har man otur finns det mest korttidsanställda ungdomar som visserligen är duktiga men som rätt som det är drar iväg på en jorden-runt-resa, och så står fritidspedagoger ensamma kvar med 50 övergivna barn. Att bygga upp relationer och förtroende med barn hör ju till hörnstenarna i ett pedagogarbete. Särskilt viktigt i fritidsverksamheten.
Då, när barngruppen kan behöva en som bäst, kommer kanske en rektor eller lärarkollegan och säger att man måste rastvakta, vikariera för en annan lärarkollega, hjälpa till i en F-klass när de går på utflykt, skriva protokoll från senaste APT, städa några förråd, eller vara allmänt tillgänglig…
”Ja, för du har väl inget annat för dig?”
Känns fenomenet igen?
”Askungen, kom hit, Askungen, gå dit. Askungen får inte gå på våra möten. Det kan Askungen göra. Askungen får inte följa med nu.
Vad gör Askungen egentligen när vi arbetar? Latar hon sig? När hon väl arbetar leker hon bara. Hon måste ha nånting att göra när vi jobbar. Hon kan väl lika gärna vara med i en klass och hjälpa till så gott det går. Hon är ju inte riktig lärare förstås, så när hon vikarierar kan hon inte förvänta sig full lön. Men hon är ju ändå där. Vad ska hon annars göra?
Men….. Har nån sett Askungen?
Va? Har hon slutat? Och vi som hade ett sånt bra samarbete?
Och hur ska det gå för mig då? Jag hinner ju ingenting!”
Nej, så blir det när fritidspedagoger inte får utföra sitt arbete på ett seriöst sätt. När de inte får hjälp av andra utan bara får hjälpa andra. När deras arbete inte respekteras, utan osynliggörs.
Då drar Askungen, men hon behåller båda sina foträta skor på, eftersom ingen kommer att söka efter henne med ljus och lykta…..
Ty mister du en, står dig tusende åter…… Och dessutom tusen billiga och outbildade.
PS
Askungen är inte jag, men det skulle kunna vara vem som helst som har den rätta utbildningen i det osynliggjorda yrket. Det skulle kunna handla om vilken skola som helst, för i skolans underbara värld finns en inbyggd hierarki där fritids i regel står lägst på skalan och lärarna står högst.
Nej, jag är inte fördomsfull….
Men fritids är skolans Askungen, helt enkelt. Rätta mig om jag har fel. 😉
DS
Time in Stockholm 
Tid 