Jag har alltid trott att min tillvaro utan körsång skulle kännas näst intill omöjlig att överleva, men efter ett års uppehåll inser jag att det går ganska bra. Visst har körkamraterna varit saknade, men i övrigt riktigt skönt att inte gå på kören varje tisdag. Snopet men sant. Lite bekväm har jag också blivit. Det tar emot lite att ge sig av igen efter middagen när man är som tröttast och mättast.
Men… Det gäller att stålsätta sig.
Jag har bestämt mig för att ge kören en tid till. Det kan löna sig…. 😉
Det har det gjort under alla år med olika körer. Underbara konserter med fantastiska solister och att framföra världsbästa musiken, och vi har gjort härliga resor med kör och orkester, och rest när och fjärran och sist men inte minst, gjort trevliga pubrundor efter rep och konserter.
Men det är klart att så många fina upplevelser kan det vara svårt att toppa.
Kanske är det mättnadskänslan som spökar…
Äh… Det är bara att öppna sin mun och sjunga! Sen löser sig resten. 😉
God natt! 🌃