Jag har i hela mitt liv varit morgonpigg och kvällspigg, men däremellan liknar jag mest en zombie, brukar jag säga lite skämtsamt. Faktum är att jag har nog varit som tröttast under perioden mellan lunch och middag varje dag. Antagligen har jag mitt ursprung i de sydligare breddgrader där siesta ses som en mänsklig rättighet.
Men samtidigt stämmer inte min sömnrytm ihop med siesta-livet. Jag har aldrig sovit en blund dagtid utom när jag har varit sjuk. Svårt att koppla av mitt på dagen trots att jag känner mig trött och seg.
Men för något år sedan ändrades allt som genom ett trollslag. Jag behöver inte mer än sätta mig i fåtöljen med min mobil så fastnar mitt finger på något och plötsligt vaknar jag upp och har halkat in på någon annan sida på mobilen. Ibland har det gått en halvtimme och ibland bara en minut. Här om dagen vaknade jag upp med ett ryck klockan fem, och undrade om jag hade sovit på soffan hela natten, och i så fall – hade min kära samboende inte kommit hem från sin kurs än? Jag hann bli orolig och sprang in i sovrummet innan jag vaknade en andra gång….
Det var ju fortfarande eftermiddag! Hur kan jag sova så djupt att all koll försvinner?
Jag som alltid har haft så svårt att sova på tåg och buss. Jag som har haft ett evigt litet litet störningsmoment inbyggt i min hjärna som har hållit mig vaken i alla tillstånd oavsett trötthet eller dåsighet. När jag var utbränd jobbade hjärnan även nattetid så att allt försvar rämnade. Nu tycker jag att jag borde känna mig någorlunda utvilad, eftersom jag tar igen mig så kapitalt på eftermiddagen och om jag dessutom har sovit hela natten borde jag väl vara rustad för för en ny spännande dag fylld av glada utmaningar. Men när den känslan inte infinna sig finns två förklaringar. Antingen beror det på åldern, eller så är det den stora vårtröttheten som väller in.
Det är bara att välja efter tycke och smak! Själv väljer jag våren. Åldern går nämligen aldrig över….
Det kan bero på andra saker också kom jag på. Det kan vara en flykt från den hårda verkligheten. Man kan vara utarbetad.
Jag väljer att vara positiv.
Och våren är som sagt övergående. Man kan alltid hoppas! 😊
Time in Stockholm 
Tid 