Att vara beredd men inte rädd… #42

Igår hade vi en tyst minut klockan tolv på skolgården, med alla barn som var på fritids på påsklovet. Det blev en fin stund och solen bröt fram lite lagom under högtidsstunden.

Men för att barnen skulle vara förberedda på vad det skulle handla om hade vi en egen samling på vår avdelning och alla fick vädra vad de visste och om hur fredagen hade varit för var och en. Några berättade att de hade varit oroliga för sina nära och kära som de inte hade fått kontakt med, men det hade gått bra för alla utom för en kompis till en flickas mamma. Kompisen hade skadats och hamnat på sjukhus,  men hade ändå klarat sig och flickan och hennes mamma hade gått och hälsat på mammans vän på sjukhuset med en blomma. 

En annan flicka berättade att hennes mamma hade berättat för henne om den tragiska och hemska händelsen,  eftersom mamman förstod att vi skulle prata om det i skolan. 

”Och mamma vet ju att jag kan bli så rädd för läskiga saker, så det var bäst att jag var förberedd innan”. 

”Ja, det var väldigt klokt av din mamma”, sa vi.

Och mycket riktigt – flickan var inte så rädd som hon hade kunnat vara annars. 

Det är fantastisk vad en förberedelse kan ge oss alla.  Både känslomässigt som i det här fallet, och även intellektuellt.  Om man till exempel ska läsa högt ur en bok, blir både den egna och andras förståelse så mycket större om man har hunnit ögna igenom texten innan. Om man vet att det ska komma ett plötsligt pukslag i ett musikstycke blir man inte lika förskräckt som om man kan stycket och har hört det tidigare. 

Om man sjunger i kör kan man inte bara starta utan att någon ger en ton, och sedan ett tecken. 

Förberedelse är a och o i nästan allt man företar sig. 

Att vara beredd på fara fungerar till en viss gräns, men när man blir överrumplad är det svårt att hinna med. Det som hände i fredags var ett sådant tillfälle.  När ingen kan förutse när, var och hur en fara kan uppstå. I en ”vanlig” trafikolycka uppstår också situationer när vi inte är beredda. Det kan komma en bil eller cykel eller gångtrafikant från fel håll. Men har vi gett oss ut i trafiken är vi åtminstone beredda på att något kan ske. Det kan vi inte om vi går på en gågata mitt i Stockholms city …. 

Det sorgliga är att nu har vi blivit förberedda på det också. Att några skulle  betala med sina liv för vår skull. Det kan ingen finna någon mening i. 

Att människor visar kärlek, godhet och omsorg om varann efteråt och under tiden, är en tröst och en glädje mitt i allt. Vi ser att medmänsklighet vinner i längden och den måste överleva missunnsamhet, ilska, elakhet och andra otäckheter, för hur ska annars mänskligheten överleva? 

Jag tänker inte förbereda mig på all världens ondska och elakheter bara för att några mörkrets härskare påstår att jag är naiv och godtrogen vänsterflummare!

Jag tänker förbereda mig på en bättre framtid om än med viss försiktighet. Det blir roligare så…. 😉 

Lämna en kommentar

Filed under Okategoriserade

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s