Sitter och småsneglar på Trädgådsdags på Tv. Det slår mig hur många olika perspektiv det finns på tillvaron. Det finns alltid flera olika val vi kan göra.
Oberoende av all världens hemska olyckor – inklusive den terrorattack som drabbade Manchester igår – finns det ett element som binder alla världsdelar samman, och det är vatten. Brist på vatten eller överflöd av vatten påverkar våra liv. Vi i Sverige och i Norden har för det mesta haft god tillgång på vatten. Vi har kunnat duscha och vattna gräsmattor och låta kranen stå och rinna tills det blir lagom temperatur.
När jag var barn var det viktigt att snåla på vattnet. Den gamla brunnen på landet hade inte tillräcklig kapacitet. Men de senaste 20 -30 åren har tillgången varit god. Och vi börjar genast slösa. Så onödigt egentligen. Lite bortskämda är vi nog i det här landet. Och otacksamma. Förmår inte förstå att vara tacksamma förrän det är försent.
Nu säger man i dagens nyheter att årets regnbrist innebär att det kommer att råda vattenbrist i sommar vilket påverkar grundvattennivån så att alla med egen borrade brunn kan få problem…
Och jag skulle nog påstå att det fortfarande är lyxproblem, om man jämför. I stora delar av världen får man fortfarande gå flera kilometer för att hämta vatten. Vi får bara lära oss att snåla lite så kommer ändå vatten ur kran. Dessutom har vi ju gott om rinnande varmt och kallt kommunalt vatten inne i stan. Vi behöver inte snåla, men frågan är om vi borde, av solidariska skäl?
Kanske har det ingen betydelse i vår del av världen, men när jag var på körresa i Israel för 17 år sedan och reste genom det torra landskapet, kunde vi konstatera att man konstbevattnade trädgårdar och blommor – och även annan växtlighet.
Bra för odlingarna, naturligtvis ……
Men varifrån kom vattnet?
Vilka var det som gick miste om vatten i det varma, torra klimatet på grund av dessa bevattningsanordningar?
Undrar om det finns någon miljörganisation som jobbar med att solidariskt dela och omfördela jordens vattentillgångar. Eller är det ens möjligt?
Det finns ju alltid något gott i allt ont. Nöden är uppfinningarna moder, sägs det. Kanske någon snilleblixt i framtiden kommer att lösa jordens vattenproblem. Kanske får vi ta emot all världens klimatflyktingar i fortsättningen. Då gäller det att vi redan är tränade att både snåla på vårt vatten men är påhittiga i sättet att återanvända och bruka det på bästa sätt.
Även om det nu kan kännas som en droppe i havet att försöka spara på bästa sätt kan det visa sig vara guld värt när nöden är som störst.
För ni vet… ”vatten, vatten, bara vanligt vatten”, kan snart vara ovanligt vatten…
…….”dripp, dropp, dripp, dropp”…..
Kom ihåg att, om du ska vattna, ska du göra det i gryningen eller i skymningen.
Annars dunstar vattnet i solvärmen.
Men nu dunstar jag….. 😉 Tjingeling!
Time in Stockholm 
Tid 