In i väggen och ut på andra sidan ?

 
 
För nästan fyra månader sedan sprang jag in i den berömda väggen med ganska god fart. Trodde att jag bara skulle bli hemma en vecka för förkylning först. Men tiden gick och jag med den. Så blev det inte.  Väggen var i vägen och jag kunde inte bara passera utan att ingenting skulle märkas. Hade blivit en våt fläck. Förblev en våt fläck i många veckor. Men har fått stöd från läkare och allhanda samtalspartners, försäkringskassor, arbetskamrater, mfl vänner och släktingar under hela den här tiden. Måste säga att jag har känt mig mycket respektfullt behandlad av alla dessa människor som jag har kommit i kontakt med. Alla dessa som har till yrke att lyssna till människor som har hamnat i min situation. Enda felet är väl att de har varit många och jag har fått upprepa min historia ett oändligt antal gånger. Hur och varför det har blivit som det har blivit. Men samtidigt har jag ju upptäckt och förstått nya saker för varje gång. Så upprepning är inte alltid fel. Om man inte förstår första gången, så kanske att det trillar ner någon polett andra eller tionde gången.
 
 
Efter alla tusen turer som jag har gått igenom börjar jag komma ut på den andra sidan. Och idag var jag med hela min avdelning i skolan, ut i skogen. Mycket lyckad start på en "arbetsprövartid" som jag ska ha nu fram till avslutningsdags. För att se vad jag går för. Jag kan lova att det bästa som finns med att jobba med barn är när man kommer tillbaka efter en lång period. Att möta en sådan oförställd glädje unnar jag varenda kotte. Sen att allt blir som vanligt efter en kvart och de försvinner bland sina kojor och strandlekar hör ju till. Men bara barn kan ge tillbaka den energin man har förlorat under sin sjukdomsperiod. Man får en kick. Och samtidigt framträder också minnena tydligare av hur det var innan jag skrapade näsan i väggen. Personalen vittnade om att de här stunderna i skogen är egentligen de enda tillfällen de har haft att prata med varann på hela terminen. Annars rusar bara alla runt för att hinna till något annat åtagande än de som de just har sprungit ifrån.
 
Så för min del var det naturligtvis lyxigt att komma en sådan här dag. När solen sken och barnen och personalen var glada. Tänk vad tid kan betyda mycket. Tid som inte finns och tid som finns. Bristen på tid gör människor sjuka (om de känner sig förfördelade) och tillgång på tid är guld värd. Både ur kunskapsmässig och social synvinkel. Det är bara ekonomin som talar emot. Som vill effektivisera människan och göra henne till en robot. Som talar om att tid är pengar och utan pengar är människan inget värd.
 
Men just idag tänker jag inte klaga på det. Jag hade en guldstund. Behöver under den här prövotiden inte ta något ansvar. Bara ta mitt pick och pack och gå när tre barn plötsligt har badat med kläderna på och tre andra hade börjat kasta pinnar på varann.
 
Väldigt svårt att stanna kvar i en sån situation utan att börja ställa tillrätta i vanlig ordning. Men ingen vuxen beklagade sig när jag gick utan snarare tvärtom uppmanade mig til det (inte för att de ville bli av med mig, förhoppningsvis ;-)) och barnen ropade: Vi ses på tisdag !
 
Och innan jag gick fick jag en liten blombukett av fyra flickor och en liten fågel satt på stigen och blinkade åt mig när jag gick till tunnelbanan.
 
 
  

5 kommentarer

Filed under Tid

5 responses to “In i väggen och ut på andra sidan ?

  1. Unknown

    Kära Millroll.  Tänkte att jag skulle berätta för dig att under min Spanientid träffade jag en svenska som hade samma yrke som du och
    kände att  hon inte orkade med jobbet. Vi pratade mycket om att om man har hållit på i många år med barn så blir det väldigt slitsamt. Hon blev erbjuden att pröva att arbeta inom äldreomsorgen och jag talade om för henne att hon kunde få samma lön som den den tjänst hon lämnade. Hennes byte blev väldigt lyckat. Hon stortrivdes med att arbeta med äldre och fick behålla sin gamla lön.Ville bara berätta om henne för att alla vägar är inte stängda om man har ett slitsamt jobb. Vet heller inte hur det funkar numera.
    Hoppas att det löser sig för dig på ett bra sett.
     kram

  2. Eric

    När jag läser din blogg så ångrar jag nästan att jag inte blev dagisfröken. Jag kommer ihåg när jag skolade in mina barn och vi sov middag allihop tillsammans, det var mysigt.
     
    http://whynoteric.blogspot.com

  3. Benedictus

    Ja, du ser, de där småväxta kan knäcka den starkaste. Onda varelser som satts på jorden för att sprida skräck och vanmakt. Tur att du verkar känna dig bättre nu i alla fall. Du lyckas ju till och med muntra upp den gamle dystre Svärtan ibland. Och DET är inte dåligt.
     
    Der Schwartze
     
     

  4. Anna-Lys

    Kära MillrollFår dåligt samvete … Hur mycket har inte vi bloggare tagit din värdefulla tid i anspråk? Hur mycket arbete har inte minst jag satt igång … som du rott i land med bravur … ensam! Förlåt mig … och var djävligt, djävligt rädd om dig och din tid!(( kram ))< Anna-Lys >

  5. tg

    Gud hjärtat … den låten … den låten …
    Får en lite tår i ögonvrån …
    Jag kommer ihåg …
     
    Önskar dig en riktigt trevlig helg vännen.
    PuSS & KrAm !

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s