Norges vanligaste ljud

 
"Åååh…Ratsch…dzzzzzzzz……pip..pip !"
 
Från baksätet i bilen ljuder det vid varje ny utsikt, någon fors, något berg, någon vy vackrare än den vi nyss sett. Och vi säger "Åh !", öppnar kameraväskan…Ratsch…..objektivet åker ut…dzzzzz… och siktet riktas in mot önskat objekt…pip..pip.
 
 
Sambobror och svägerska tyckte nog i början att det ljudet blev väl vanligt efter några timmar. Vi klev in i deras bil i Kiruna, efter att ha åkt nattåg dit. Eftersom det inte går tåg till Tromsö överhuvudtaget, var det praktiskt och trevligt att få personlig guidning den sista vägen till resans mål. På det sättet kunde vi också få tillfälle att kliva av i Abisko (ännu mer "ratsch"), och vid Lapporten. Och där kom kameraavtryckarna fullkomligt i sken. Egentligen vet man ju att utsikter aldrig blir lika  fantasiska på bild som i verkligheten.  Ändå….det kan ju gå….kanske kan det bli åtminsone en sån bild som  säger mer än tusen ord. Och då kan det ju vara värt det. För vem vill läsa tusen ord om en utsikt. Jo, kanske om nån stor författare har skrivit dem, men….Natur låter sig inte beskrivas särskilt väl.
På denna väldokumenterade resa var det inte bara vägen, utan också målet som var mödan värd…Och jo …gigabytekortet tog snabbare slut än jag hann säga klick. Kan försvara mig med att jag hade ställt in kameran så att bilderna tog större plats. I Italien hann jag rensa bort mindre bra bilder i kameran efterhand som jag behövde fotografera. Så icke nu….Norge blev för vackert helt enkelt. Var tvungen att införskaffa ett dubbelt så stort minneskort. Och ….faktiskt…det räckte !!!
 
                                                    
 
(Kan tilläggas att jag inte har tagit en enda bild sen vi kom hem. Inte ens på katterna.)

7 kommentarer

Filed under Djur & Natur

7 responses to “Norges vanligaste ljud

  1. Eva

    Det är svårt även för den bäste författare att göra naturbeskrivningar så de blir bra, det blir lätt väldigt tjatigt (Tolkien t ex som jag för övrigt tycker väldigt bra om). Utsikt gör sig bäst på riktigt och näst bäst på foto. Och jag tror man ångrar de foton man inte tog, snarare än att man tagit för många. Jag har fotat väldigt dåligt på det sistone och det trots att vi håller på och bygger och renoverar och det är ju alltid roligt att följa det förloppet. Fast jag har en liten ynklig kamera, din ser mycket finare ut. Före digitalkamerans tid hade jag en fin systemkamera, ja jag har den än, men det blir ju inte att man använder den, jag funderar på att när jag får gott om pengar (dvs aldrig) köpa mig en digital systemkamera. De kostar ju en slant men det vore kul, och kanske, vet inte, passar mina gamla objektiv?

  2. Åsa

    Oj, ja det var en himla massa bilder här! Väldigt vackra! Utsikter ger jag mig inte på med min betydligt enklare variant av digitalkamera, dessutom är jag sannerligen ingen fotograf. jag fotar såklart mest barnen, de gör sig ju alltid bra. Kram Åsa

  3. Aniara

    Ja du, klick klick klick!
    Du har verkligen varit aktiv under resan och vilka scenerier sen!
    Har aldrig varit så långt upp i vare sig Sverige, Norge eller Finland jag. =(
    Nångång i framtiden , kanske.
    När jag hör namnet Tromsö tänker jag jämt på den där romanen, De vinddrivna av hm, Mitchner?. Inte för att det kanske var världens bästa roman men läste den väl under nån period då det var lätt att identifiera sig (eller vilja göra det) med de unga vinddrivna existenser som strålade samman nånstans i hm, Spanien vill jag minnas. Och ja, till saken, en av tjejerna kom väl just från Tromsö.
    Ja, så kan det vindla runt i hjärnan. Kanske ska ta och läsa om boken?
    Gooclade just och hm, Michener hette författaren.
    Över och ut, för nu
    =)
     

  4. tg

    Här är jag och där är du …
    Är minnet kort eller ..?
    Hi hi, tyckte den var en smula fyndig … eller ..?
    Önskar dig en fortsatt härlig sommar.
     
    ~i~ Kram ~i~

  5. Unknown

    Det vackraste jag sett av Norge är ändå när jag 1951 var på sångarresa Oslo-Trondheim. Det var i september och alla höstfärger
    hade kommit fram. Att då åka genom Guldbrandsdalen, tror jag, slår allt annat som jag sett. Brukar aldrig gråta av en naturupplevelse, men då rann tårarna.
    Välkommen hem till vackra Sthlm. Nu åker jag iväg till Östgöta-Smålandsskärgården över helgen. Den går inte av för hackor den heller.
    Kram från bigga

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s