Det kan gå…?!

 
Två veckor och 8 timmars arbetsträning senare, känner jag att det kan nog gå att kanske arbeta så småningom igen, fast jag är inte riktigt säker. Än så länge känns det naturligtvis inte så betungande. Jag håller i mig så att jag inte sätter igång med för mycket på en gång som jag sen inte kan fullfölja. En lärarkandidat som är på praktik på arbetet nu i två veckor, dök på mig imorse och frågade om jag inte hade några käcka förslag på musiklekar. Hmm…det blev blankt i hjärnan….jag kände mig lätt yr. Visst har jag väldigt många idéer och konkreta förslag om jag får tänka men är jag inte beredd på att jag ska prestera något, så. Hon förväntade sig väl inte så mycket egentligen utan tyckte väl att det var bra att passa på att fråga mig när hon ändå hade mig på tråden. Efter att jag hade satt mig ner och börjat prata om att jag egentligen ska ta det alldeles lugnt i början med allt sjungande och alltför stora projekt, eller projekt överhuvudtaget, så nog poppade det upp det ena förslaget efter det andra, sånger och diverse övningar. Men jag menar…jag har aldrig varit speciellt bra på att snabbt "leverera", som det så fint heter nuförtiden, så varför skulle jag klara av det just nu. Hursomhelst så började hjärnan att fungera igen men den stund det tog var lite läskig faktiskt. Jag kände mig helt tom och kände mig faktiskt rätt dum. Jag som hade berättat så livaktigt för samma kandidat häromdagen om min "briljanta idé", ni vet….som hon tyckte lät så bra också. Sen känns det verkligen som om jag har målat in mig i ett idiotiskt hörn.
 
Fast hon blev ju mer än nöjd sen, så egentligen var ju ingen skada skedd, utom att jag blev påmind om min egen oförmåga att liksom "stänga av" krav eller förväntningar från vem det vara må. Jag skulle behöva ett litet skydd som stänger ute en och annan omedelbar impuls att direkt kunna ställa upp och vara tjänstvillig och trevlig. Eller så skulle jag gå en dumkurs. En "lagom Dum"-kurs, vill säga, för jag vill ju inte göra mig helt omöjlig från början.
Annars finns min lust kvar att producera något eget, och jag gör lite varje dag, skriver och tänker och spelar, för att utveckla min idé. Det känns ju fruktbart, men inte heller där bör jag ju gå för snabbt fram. Om det ska hålla för lång tid framöver får det ju inte vara slarvigt utfört i grunden.
 
I övrigt….Gruvfilmen ligger kvar några dagar bara för att jag ska påminna mig själv om att livet minsann inte är en dans på rosor alla dagar, men det kan vara rätt kul ändå, beroende på vad man gör av det. Och..det var ett "jättesambosläktmöte" förrförra helgen som utlöste denna filmproduktion. Jag menar ..det är inte varje dag man får se en film om "Gruvans Dag" i Grängesberg. Och det passar ju så bra in för min egen del, just nu.
 
I övrigt 2: Jag har börjat gå på "Friskis och Svettis" i nästa kvarter. Så nära att jag kan gå hem och duscha efteråt och det tar bara tre minuter att ta sig dit. Det känns som om det är hög tid nu att bromsa in min allmänna försoffning. I våras blev jag faktiskt erbjuden att överta ett Friskis & Svettis – kort av "Ressällskap nummer 2" från Cefalu eftersom hon hon skulle vara borta halva våren. Men då var blotta tanken på att gå och svettas med andra människor outhärdlig.
 
Men den här veckan har jag gladeligt gått och svettats 2 gånger med vilt främmande människor. Fast igår dök en gammal kompis från förr i världen, upp på "Bas-gympan". Så lite bekant svett blev det allt…;-)
 
Och om ni verkligen vill förlänga livet med ett gott skratt ska ni absolut läsa här, där Jonna Pride berättar om hur det är att gå på grattis Quigong….jag säger inte mer. Läs själva !
 
Ja, det är ju alltid roligt när det rör på sig !

11 kommentarer

Filed under Mänskligt

11 responses to “Det kan gå…?!

  1. Aniara

    Hm ja inte måste man leverera DIREKT heller!?
    Inte behöver du gå nån "lite dum-kurs", kanske du bara skulle öva in nån fras typ: "hm ja, det kanske jag kan hjälpa dig med men får nog lov att fundera lite på saken först. Återkommer."
    ?
    Friskis och svettis?!
    Duktig du! 

  2. tg

    Jag skall träffa friskis och svettis i morgon lördag …
    Skall ut på landet , fortsätta med att röja trä och sly … puh ..!
    See Ya !
     

  3. Eva

    Bekant svett… usch det lät på något sätt… ännu värre, lite som om det var samma svett på människorna när du träffade dem förra gången… Jag borde börja med något jag med, jag väntar lite på att kanske bara ha ett hus så jag hinner med… Fast jag börjar nog lite med promenader och cykling, i lite hårdare tempo, har ju min motionscykel också och är inte speciellt social nu… har ju dessutom åtta kilometer till närmsta tätort och den är så liten så jag vet inte ens om de har något slags gym eller något sådant alls.
     
    En sån där \’lagom dum\’ kurs skulle jag kanske behöva också eller kanske hellre en \’riktig egoist\’ kurs så man tänker på sig själv först innan man tar på sig och lovar till höger och vänster. Eller allra helst kanske någon slags självkänslekurs så jag slipper göra massa saker för att försöka höja mitt värde, vilket jag misstänker att jag gör. Samtidigt vill man ju uppfattas som trevlig och smidig och hjälpsam… svårt det där…

  4. Åsa

    Jag är likadan, behöver tid att fundera på saker. Ibland hjälper inte ens det…:S Så jag är nog redan lagom dum och slipper gå någon mer kurs 😀 

  5. Alistriona

    Salve!..Mmm..så..du har "dragit igång"…bra för dig….kroppen behöver ständigt rörelse..oavsett vad det är..men Friskis o svettis..finns det plats där?…verkar vara ett ställe..som "överbefolkas" snabbt…men..kanske att kollektivet…är det bästa..för att i grupp..få till sin nedåtvikt..mm…själv..har jag mina fyrbentingar..som ger mig motion..och frisk luft…önskar dig en underbar helg! *kram* 

  6. Alistriona

    Salve!..det är det inre ljuset..som kommit åter..min kära vän…efter att ha varit borta så länge, att vi kan omarbeta allt gång på gång..är inte det ett bevis på att vi är föränderliga?…Idag..skiner solen..med sina "solfingrar"…men hösten är i antågan…och färgerna..komma mer o mer..ha en sköön helg!  

  7. Åsa

     Tid, det kan gå… Mycket passande namn för din blogg som är så stor att när jag försöker öppna den här hemma tar det sån tid att jag hinner gå och fixa kaffe innan det är klart. Ibland går det inte alls 🙂 På jobbet går det bättre.
     
    Hittade dig på Facebook, om du bara godkänner min friend-request kanske jag kastar ett får på dig…;)

  8. Unknown

     Fatttar inte riktigt att dagarna går så fort. Jag har oxå börjat Friskis och svettis idag. Vår "gamla" lärare som vi haft i många år har givit upp och vi har fått en ny. Det var en riktig genom av hela kroppen och hon höll på i 55 min så jag blev faktiskt lite svettig. Jag älskar när de kör hårt så man får ta i ordentligt.
    Hoppas att du får en fin arbetsvecka.
    Kramis

  9. Alistriona

    …mmm..livet fortgår ständigt..visst min vän…och när vänner sedan "svunna tider" plötsligt dyker upp igen.."ler" solen…sen färgas naturen ikring.oss..och glöder som i röda färger…hoppas du inte fåt träningsvärk på kuppen..*kram* 

  10. tg

    Önskar dig en trevlig helg tjejen ! 

  11. Unknown

     Kära Millroll! Hoppas allt är bra med dig………..Länge sedan jag såg dig på nätet. Mitt  friskis och svettis med ny ledare var inte fel och jag kände att det var skönt att komma igång igen. Idag har jag varit på dans och det kändes skönt när "gamla" vänner dök upp och kom fram, sådana som jag inte sett på länge. Det värmde. Skönt när man känner att man inte är helt bortglömd fastän livet blev annorlunda. Många som sitter ensamma och isolerade och inte vågar eller orkar ta sig ur sin isolering. Då känner man sig previligierad  ändå.
    Sköt om dig
    från bigga

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s