Att ge sig tid

 
Smälter ner tid och erfarenheter till en begriplig massa känslor. Benar först upp dem och ser dem i olika ljus. Sen är det dags att packa ihop igen.
Det mesta handlar om gamla sorger som blir påminda av nya olika former av stressmoment. Jag skulle vilja se det som en allergi. Vissa saker tål mitt psyke väldigt bra, andra inte, på grund av inre förutsättningar och yttre omständigheter.
 
 
När jag gråter som mest är det för att jag inte har gett mig själv, inte har förstått att ge mig själv tillräckligt mycket tid att reflektera och diskutera, och helt enkelt prata med någon annan människa om allt som har hänt mig under det senaste året. Det är lite UFO-varning på mig, känns det som.
 
 
Sällan beror ens egna sorger på andras beteenden. Det kan påverka en positivt eller negativt, men det är ändå bara jag
 som kan komma tillrätta med mina sorger och bedrövelser. Ingen annan kan ha en aning om inte jag berättar det för dem och om de lyssnar, förstås.
Kanske har det varit min störsa stressframkallare under årens lopp. "Det finns väl ändå ingen som vill eller hinner lyssna på mig"…..
 
 
Och i nästa steg…vad har jag egentligen att berätta. Inget av intresse för andra, förmodligen. Så stänger jag in mig själv och det som eventuellt vill komma ut ända tills det väller ut av egen kraft.
 
 
Nå ,må det flöda då. Nu finns det inget som kan stoppa flödet, eller mig. Om jag vore religiös skullle jag faktiskt be om att jag aldrig skulle sluta känna efter. Aldrig "köra på som vanligt" igen.  Men nu är det ju  inte fallet.
 
Nu återstår bara att gå till mig själv!
 
 
"Vill jag vara så god att ge mig tid att känna, att tänka, att leva, ty ingen annan kommer att göra det åt mig ?
 
I evighet, jajamen…"

2 kommentarer

Filed under Tid

2 responses to “Att ge sig tid

  1. K

    Det är lätt att glömma bort (tränga bort) vad det var man skulle komma ihåg; vad det var som skulle ingå i livet.Själv kör jag med rutnät och 5-årsplaner som jag ömsom glömmer bort och ömsom återvänder till. Mitt förmodligen bästa beslut är att aldrig jobba mer än 75% (trots usel betalning) och att undvika övertidsjobb. Du har säkert egna bättre beslut?så vacker den lilla snödroppen är. Vek och vit men ändå trots allt upp genom snö och is mot ljuset!

  2. Åsa

    Nog kan du be om hjälp även om du inte är religiös, oavsett om du tror "kraften" kommer utifrån eller inifrån. Snart blir det sommar, då känns allt lite lättare. Kram!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s