att lyssna till flödet

 
Igår kväll tog jag tunnelbanan tvärs igenom stan och ut till närmsta förort på andra sidan. Skulle till en arbetskompis på middag. Trevligt, tänkte jag. Men tänkte samtidigt på den vår som har varit och på den höst som ska komma. Finns det något där på jobbet att se framemot eller blir det samma visa igen ? Bestämde mig för att tro att det bara är jag själv som kan påverka saken.
På vägen möttes jag av en kvinna som grät på perrongen. Ingen stor gråt..bara en stilla rinnande gråt. Hon var på väg upp, och jag ner. Åt olika håll. Man möter människor och man skiljs dagligen. Man ser stora katastrofer hända, och små passerar hela tiden. Men går förbi. Ibland funderande och ibland slår man ifrån sig, men man hastar vidare. Minns mig själv gråtande just så, var och varannan morgon, på tunnelbanan för dryga två år sedan. Då var det ganska skönt att ingen hejdade mig och frågade hur det stod till. Hade någon varit snäll i just det läget hade jag brustit, och fallit isär i tusen bitar. Det enda som höll mig samman var att jag bet ihop och försökte tänka på en sak i taget. En uppgift i taget. Inte tänka framåt och inte bakåt. Bara följa med i flödet. Inte göra väsen.
När jag väl hade klivit på tunnelbanan igen fick jag syn på en kvinna en bit bort i vagnen som också satt och grimaserade som om hon grät. Jag var tvungen attt titta en gång till….Jo, hon var också ledsen. Funderade på denna sommar som har gett oss ett sådant strålande väder. Sådan värme och sådan torka. Mitt i allt detta sitter människor och gråter. Kanske ensamma människor. Kanske människor som har drabbats av en anhörigs sjukdom eller död. Kanske människor som, liksom jag, hade fått sig för många törnar på jobbet, som inte orkade med pressen och stressen där kanske, eller pressen hemifrån….Denna kvinna hade en väska med sig så hon var antagligen på resande fot.
 
Jag kom fram till slutdestinationen en hel kvart före utsatt tid. Jag som har varit nästan konstant försenad till jobbet med en kvart hela våren.
Skulle stämma träff med kvällens värdinna vid stationen. Köpte några nötter och russin i ett sånt där litet fiffigt paket och gick runt utanför och innanför och tittade på folk. På en bänk satt en kvinna med rullator. Jag gick närmare henne för att slänga den lilla förpackningen i sopkorg strax intill henne och precis när jag gör det hör jag en liten klämd snyftning. Det är inte sant, tänker jag. Inte en gång till. Sneglade på henne och hon sneglade på mig.
 
Jag gick vidare, gick vidare, gick vidare. Nej, jag kan inte trösta främmande tanter på gator och torg. Jag kan ju knappt trösta dem jag känner. Men det kändes ju plötsligt som ett hårt skal mellan människor höll på att utvecklas. Jag ska inte skylla på tiden i just mitt fall, just denna dag. Inte heller på alla andra människor som sätter käppar i hjulet. Men nu känns det som om det är dags att jag åtminstone lyssnar på mig själv och mitt eget flöde vare sig det är sorgset, argt eller glatt. Kanske var det så att jag hade sett bara glada skrattande människor i den vagn jag satt i igår om jag hade haft det sinnelaget ? Och kan jag lyssna till en sorg som kanske fortfarande finns någonstans därinne så kanske den börjar flöda fritt och jag kan göra något åt den.
 
Och idag när jag gick ut för att handla mötte jag en granne på vägen. Hon var så glad och trevlig som hon alltid är. Jag gick bort till mitt favoritcafé först. Tog god tid på mig. Fotograferade cyklar, som är månadens tema i en "foto-grupp" jag är med i. Gick in och handlade och på vägen tillbaka mötte jag återigen en grannen som satt vid ett annat café.
 
"Såg du olyckan?" , frågade hon.
Nej, jag hade missat en dödsolycka med en cyklist, i just det hörn som jag hade stått och fotograferat 20 minuter tidigare.
 
Ibland finns det inte ord.
 
 
 
 

Lämna en kommentar

Filed under Mänskligt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s