Familjen Kruskakli

 
I knappt ett halvsekel har han kokat sin kruska till lunch. Kruska bestående av kruskakli, havregryn och kärnrussin (man kan också ha hel-vete i, men det måste först ha kokat för sig i förväg) enligt min pappa.  Man lägger inte i grynen förrän vattnet har kokat upp, till skillnad från annan gröt. Efter att man har rört om i några minuter får gröten stå och "svälla" i minst en halvtimme. Pappa lindade in kastrullen i tidningspapper och ställde in den i värmeugn. Om man sen hade tur kunde man få gröten serverad med lingonsylt och även äppelmos kunde duga, men fanns det inte hemma fick det räcka med skummjölk till. "Det är ju russin i", sa pappa. Men uppkokta kärnrussin är inte direkt en söt ersättning för lingonsylt. Men man åt gröten och tyckte ändå att den var god. Fast….Till julafton fick vi byta ut kruskan mot risgrynsgröt med kanel och socker! En himmelrike i "Familjen Kruskaklis" liv !
 
 
 
 
När pappa nu satt på sjukhuset i sin stödkrage och sa till min mamma att "så här gammal borde man inte  få bli, som du och jag", replikerade min bror med att "du har ju jobbat för det också, pappa!" Och det kunde han ju inte förneka.
Hela sitt vuxna liv har han levt för att leva hälsosamt och sunt. Äta rätt och motionera och framförallt inte röka. Den stackare som kom in i vårt hem helt ovetande om detta med en cigarett i mun fick nog veta att hon eller han levde. På äldre dagar har han dock blivit lite mildare i sin framtoning mot rökare, fast han måste alltid berätta för oss att alla deras vänner som rökte, gick bort i 50-årsåldern. Det har numer blivit ett mantra som  vi alla kan utantill, men i övrigt är han inte så burdus som i yngre dagar. Unga, ingifta med barnbarn kan faktiskt sitta framför näsan på honom på landet och röka, utan att få en syrlig kommentar. Kanske beror på att han inte ser så bra. Men nej, det är klart att ens principer inte tycks lika livsviktiga när man är 97 som när man är 50.
 
     
 
Mamma som har levt vid hans sida i över 70 år, har stått i köket och kokat ihop de mest vidunderliga såser till påskalamm och annat ickevegetariskt medan han satt i bastun (på landet) och njöt. Och fast han alltid tyckte det var onödigt att ställa till med så mycket mat, så gillade han ju festerna och umgänget (alkohol var nog ganska nyttigt, för jag hörde aldrig något annat om det…;-)) och han var den som plockade undan och rensade upp i köket och överallt, innan gästerna skulle komma.
 
 
När pappa gick på orkestern när vi var yngre, tog mamma fram kakao, socker och lite grädde så att vi, och hon, kunde göra lite chokladröra i alla hemlighet, liksom.
Det var nog ett sätt för både henne och oss att överleva renlevnaden.
 
 
Men trots allt….Min gamla pappa är ju ett levande bevis på att hans val och sätt att leva har varit bra för honom och kanske även för resten av hans "Familjen Kruskakli", so far…..Och så som ock han, så ock jag kokar min gröt och äter den med lingon och lättmjölk och finner den vara god…..;-)

2 kommentarer

Filed under Tid

2 responses to “Familjen Kruskakli

  1. K

    Anders och jag har läst med stor behållning! och även jag kokar min fullkornshavregröt med lingonsylt och mjölk!

  2. Millroll

    Tack, vad roligt att ni läser med stor behållning ! Det gläder mig, ska ni veta. Hellre roa bara få mycket än roa många bara lite…;-)Vet nu inte hur fortsättningen på detta föräldraäventyr ska bli, om det ens ska bli något. Jo föräldrarna "irl" är still going strong och pappa lår få komma hem inom en inte alltför avlägsen framtid. Bara lite praktiska bestyr ska ordnas först. Man upphör aldrig att förvånas!Men min berättelse…? Jo, kanske när andan faller på. =)

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s