Som barn fann jag tröst i tanken att man kanske skulle återfödas någon annanstans i en annan kropp eller till och med som ett annat djur. Lite senare i livet har jag spunnnit vidare på den tanken, mer eller mindre seriöst. Tänkte mig ett tag att alla varelser först föddes in ett mycket kort liv, typ en myggas, varpå livscyklerna blev allt längre och längre. När man till slut har nått vägs ände inom den sfären eller det djurets högsta väsen fick man kliva upp från exempelvis insektsstadiet och gå vidare till fåglar, och sist hamnar man i däggdjursgruppen. Eftersom de minst utvecklade djuren lever ganska kort men gott, avancerar man fort i början av varje stege, men allteftersom livscyklerna blir längre, så blir man allt klokare med tiden och allt mer långlivad. Och tänk så mycket elände man får vara med om, men också hur mycket man kommer att glömma. Tanken på dessa många liv som en och samma själ går omkring och bär på utan att egentligen veta om det, gör mig ganska glad, trots att jag vet och förstår att det hela är ganska omöjligt såväl teoretiskt som praktiskt.
Vem skulle stå och väga och mäta olika djurarters status och livslängd och därpå bestämma inom vilken kropp man skall födas nästa gång?
Men tanken svindlar…..och jag gillar ju tanke-expriment.
För min del har jag med åren känt mig mer och mer hemma för varje gång jag kommer till en medelhavsmiljö. Fast jag inte kan språket tycker jag mig förstå vad som sägs, eller i alla fall vad som känns, och jag kan ibland uppleva att jag hör hemma bland alla dofter och smaker. Maten känns bekant, liksom musiken och och naturen.
Utan att veta varför…..
Klart det är lätt att känna sig hemma i de trakterna. Behagligt klimat, god mat och dryck, etc….
Men det är något annat som sitter någonannanstans än i mitt medvetande och vilja.
Tro nu inte att jag är flummig, för det är jag, så det vet ni. Men jag är också oflummig, eftersom jag räknar med motstånd och därför väljer att avstå från att yppa mina teorier för andra okända människor. Jag tar det bara med människor som känner mig och som vet att jag inte är så tokig som det kan verka……
Som ni typ….Ibland. 😉
Och här finns i alla fall fler "Millor" som har en restaurant ihop. Kanske får bli i mitt nästa liv, om inte förr…
Time in Stockholm 
Tid 
Som en sann New Age:are tycker jag inte du är det minsta flummig, tvärtom. :)Reinkarnation har jag sett som en självklarhet sedan jag var barn, däremot tror jag inte att man kan återfödas som djur, de har sitt eget "system".
GillaGilla
Fantasieggande teori, att allt går uppåt. Fast var slutar det? — Tröstande och kul att "Millor" har sin egen restaurant 🙂 Tror knappast att Diser har det. Vad åt små gudinnor inom asatron egentligen? Fick man smaka på Särimmer? Oj, halkar ur spåret här!
GillaGilla
Tja, säg inte det Åsa….Är man en riktigt flitig mygga kanske man kan avancera till ett annat system på direkten….varför inte bli en iller ?;-)Och Pova, jag tror du kan bli en Dis, utan att passera Gå. Och var det slutar ? Jag törs inte säga det, men gissar att det går åt fanders alltihop, hur man vänder sig. Fast det var kul så länge det varade. =)
GillaGilla