En typisk "lördagkväll i timmerkojan". Inga plikter, inga speciella glädjeämnen, men en rofylld stund med sina nära och kära. Få förunnat i denna värld. Jag tror att det är en större lyx än att få hälla i sig all världens champagne vid Stureplan, eller resa jorden runt. Det sistnämnda är ett äventyr, men knappast någon lyx. Att resa är roligt men det innebär en ständig oro…större eller minder, beroende på vilken service som erbjuds.
Att sitta hemma i sitt soffhörn, att ha gjort sin "arbetsplikt" i veckan, och att få bestämma sin egen mat, dryck och var man ska soffa på natten, det är verklig lyx.
Jag kan ibland känna en sån otrolig tacksamhet över min situation. Klart att allt kunde ha gått ännu bättre, men det här är ju faktiskt "good enough".
Och sett i ett större perspektiv kan jag dels känna skuld gentemot människor som bara "råkar" vara födda på fel plats på jorden, och dels en slags stolthet över att jag lever i ett land som har klarat av så många prövningar under förra och förrförra seklet och som nu är på fötter, rejält. Sverige var ett U-land för nästan bara 100 år sedan men nu hör vi till de bäst rustade länderna i världen. Detta beror inte på Alliansen utan på en långvarig strävan för ett rättvisare samhälle.
Länder med små inkomstskillnader klarar sig bättre på alla områden, har det visat sig (statistiskt sett). Inklusive skola och sjukvård, socialtjänst, ekonomi, etc….
Jag vill inte att den kunskapen eller omsorgen ska försvinna för då förlorar vi – hela samhället – på det.
Ett samhälle kan aldrig byggas av en del av befolkningen, den måste inkludera alla beståndsdelar. Ett samhälle kan aldrig bli starkare än dess svagaste länk, då faller det som ett korthus. Bygg från grunden, för sjutton gubbar, annars gör jag det….;-)
Jag tycker att det vore sorgligt om vi gick tillbaka till U-landsförhållandena under det här seklet. Jag tycker det vore synd om en tredjedel av Sveriges befolkning blev uteliggare och resten skiter i det. Jag tycker att det vore synd om folk sket i varann. Jag tycker det vore synd om folk tyckte att "de får skylla sig själva", de som inte har klarat av livet så bra.
Jag skulle skämmas över ett sånt samhälle. Och det värsta är att ingen skulle bry sig….
Jag skulle önska att alla skulle ha en möjlighet att uppleva en "lördagkväll i timmerkojan", och jag skulle önska att det inte var en utopi…