Tvättstugetid

 
Det fanns en tid när man tvättade all tvätt gemensamt, man (fast det oftast var kvinnor, förstås) tvättade i stora kar, kokade upp vattnet och/eller kanske gick ner till bryggan och vaskade och sköljde sina kläder i det iskalla vattnet. Hängde upp, manglade och strök, vek och la in allt i linneskåpet i prydlig ordning. Linneskåpet var en dyrgrip som inte alla i huset hade nyckeln till.  Det kunde gå åt en hel dag till att få tvätten ren, torkad, vikt och klar.
Här sitter sitter jag mitt i min tvättstugetid med min laptop i knät och funderar över tingens ordning.
För ett antal år sedan bodde vi i ett "fint " område i Saltsjöbaden, och nej det var inte "Solsidan"". Men vi bodde i traktens enda hyreshus. Det var två länger med en fin grön gård emellan. Redan då, för 20 år sedan,hade vi en kompost och lite annan källsortering hörande till dessa hus. På så sätt var det modernt ombesörjt av Nackahem. I vårt trapphus bodde en brokig samling människor. En tyska, en polska, en italienare en äldre ensam svensk man, ett gambiskt par med sin lilla ettåriga flicka, och så var det vi. Jo, det  var visst någon bodybuilder också som aldrig var vaken på dagarna, men minns inte om han flyttade ut innan de gambiska grannarna flyttade in. I alla fall var det ett rätt färgstarkt gäng. En dag blev vi och den polska kvinnan inbjudna på ett -årskalas till  grannarna från Gambia. Det var på våren. Vi som var gäster satt helt bleka och blonda men sköna med vita kläder, medan de övriga gästerna var vackra, klädda i färgstarka kläder. Lika färgstarka som de själva var. Det var rytmiskt svängig musik och kvinnorna dansade medan männen och vi bleknosar satt uppradade utmed väggarna. Vi fick god mat som vi fick äta med fingrarna, men ingen alkohol förtärdes. Allt gick mycket städat till men stämningen var varm och generös.
Något år senare, skulle vi gå till tvättstugan som inhystes i huset mitt emot. Vi möttes av några grannar som satt vid en uteplats där. De sade menande:
"Ska ni gå till tvättstugan ? Negrerna har varit där!"
Till saken hör att människorna som de kallade "negrerna" brukade tvätta (den unga kvinnan i huset) tillsammans där, med sina väninnor från Fisksätra och de tog god tid på sig, fast inte mer än de fick, och allt var undanstädat och prydligt efter dem. Men de var ju så många! Och de bodde inte ens där….Och de pratade väl och skrattade högt också, förmodar jag. Så roligt får man väl inte ha i en tvättstuga ?
Det här var en av våra sista tvättider i huset, kändes det rätt skönt. Sådana kommentarer gör att det inte känns så högt i tak, trots att himlen var klarblå och luften var mild.
Vi kunde dra en lättnadens suck… men när vi berättade för våra vänner från Gambia att vi skulle flytta såg de inte så glada ut.
 
"Då blir vi ensamma här", sa de och såg olyckliga ut. Ja, vi undkom ganska lättvindigt, men det kändes rätt tufft. Det hjälpte inte att mannen i familjen praktiskt taget hade räddat livet på en kvinna i porten bredvid, som höll på att brinna inne. Hans fru hade ju tvättat på fel sätt!
 
Senare har vi fått veta att de inte längre bor kvar därute och att de lever och har hälsan.
 
Och nu ska jag gå ner i min tvättstuga, flytta över kläderna till torktumlare och hänga upp några lakan i torkrummet. Alldeles tyst är det där…jag tror jag tar med mig mp3-spelaren….;-)
 
 

Lämna en kommentar

Filed under Tid

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s