Changes and choices….

Tids nog ändrar jag mig igen…

Att välja eller inte välja, från stort till smått… Jag undrar hur mycket tid det går åt till det i livets stora ”livspussel”, som har blivit så populärt att tala om. Bara att välja färg och form och bild i sitt eget lilla cyber-krypin kan ta nog så mycket tid.

I DN idag stod det att en kvinnlig forskare hade funnit att folk köper mindre sylt ju mer valmöjligeter de får i sin lokala butik. Man kan helt enkelt inte välja när man får smakprov. Dessutom går man därifrån med,  inte en större portion sylt, utan en större portion ångest.

Hon tyckte själv däremot att det var bra att det gavs större möjlighet till fler vårdalternativ. Det kan ju handla om liv eller död, om man får rätt diagnos av en läkare, eller ej.

Det borde gälla i politiken också. Det kanske inte bara finns en väg, som Carl Bildt propagerade för på sin tid som stadsminister, utan flera synsätt. Patienten kanske hinner gå under innan den har fått rätt diagnos…eller en diagnos överhuvudtaget.

Och här gäller det ju inte bara en eller tre olika syltburkar, utan sätt att se på, och därefter behandla människor i samhället.

Vi måste skynda oss att hitta fler sätt, för det valda nuvarande sättet kan omöjligt vara det bästa, även om det kanske finns ännsu sämre….?

Ja, men nu gäller det att skåda samhället i vitögat och konstatera dess AT (Allmänn-Tillstånd … eller kanske Allians-Tillstånd? ;-)), och därefter behandla det efter förtjänst, eller hur man ska säga. Man ska alltså inte ställa diagnosen innan man har träffat patienten. Det är väl tyvärr alltför ofta det som sker. Handla först…tänk sen…Oops ? Fel patient? Fel behandling?  Vi provar med nästa…nån gång ska det väl lyckas.

Nu har jag återigen gjort ett fel val. Jag har valt att välja att skriva så länge att jag knappt hinner till jobbet.

Ångest, ångest är min arvedel…..