Varken billig eller gratis!

När historien upprepar sig ska man vara vaksam och inte gå i samma fälla en gång till. Min idé om mig själv är att jag ska säga JA till det mesta, eftersom jag av princip tror att jag får det roligare här i livet  om jag gör det. Men efter en hel del sorger och bedrövelser som har kommit sig av att jag har sagt just ja, och nästan amen också, har jag insett att jag måste ställa krav innan jag säger ja. När kraven inte blir tillgodosedda blir det inget ja, utan det blir det för mig förhatliga ordet ”nej”, som känns som om jag stänger alla dörrar för all framtid. Men kanske det ändå öppnar andra dörrar i mitt liv? Jag vet inte, för jag har inte provat så många gånger. Jag vet bara att om jag säger ja en gång för mycket kan det leda till utnyttjande av mina resurser intill bristningsgränsen utan att jag för den sakens skull får något igen. Så nu har jag sagt NEJ! Nej till att undervisa i musik gratis och utan kompensation vad gäller arbetsförhånnanden, för jag har inte gått en fyraårig högskoleutbildning för att användas på det sättet. Så det så.

Det enda orosmoln på himlen som jag ser  just nu är det askmoln från Island, som kanske sveper fram över vårt land. Imorgon ska vi flyga till Polen med kören. Har man bara en aningens anlag för flygrädsla så är det inte roligt.

Och katterna…För deras skull måste vi komma hem igen!