Under resans gång…

Det är roligt att ha börjat realisera något som bara har funnits i min hjärna och delvis i mina anteckningar under 4 års tid. Vad som än händer är jag glad åt just det. Tankar är en sak, men handling är faktiskt något helt annat. I måndags satte jag alltså igång. Gjorde en bakgrund till vad som har arbetsnumret 4:an. Allt som är inspelat finns på mitt keyboard som står här. Alltså finns ingen sångstämma eller tal eller någon form av instruktion. Bara det ”råa” grundkompet, men med lite pålägg som man kan göra i synten. 1 kompstämma + ytterligare 5 stämmor, finns det möjlighet till.  På 4:an tror jag att jag använda alla möjligheter. Men det var mest effekter och rytminstrument.

Och sen tog jag lite paus. Nästa dag försökte jag hitta möjliga och roliga steg.

En slags koreografi som både ska vara lätt, rolig och lärande samtidigt.

Den nöten tar ett tag att knäcka. 😉

I osdags spelade jag först in 3:an, sedan 1:an och sist 2:an. Inga pålägg, utan bara grunderna, för att liksom ha en stomme.

Allt väl, så långt….Men igår började jag tvivla. Inte på idén, men på musiken. Jag tänkte att, ”är verkligen den här hastigt ihopkomna musiken den kultur jag vill föra ut till ungarna ute i stugorna? Är det verkligen min musik?” I morse var jag nästan beredd att ”deleata” alla 4 spåren för att börja om med musik, så som jag vill att den ska låta. Men så tänkte jag att jag har en till ”User song” att använda på mitt keyboard. Den av låtarna jag var minst nöjd med var 2:an, så jag gjorde en ny tvåa i ett helt annat tempo och i ett annat stuk. Och när jag sedan lyssnade på den gamla varianten fick jag plötsligt visionen av att den skulle vara en introduktion till alltihop.

Från början hade jag tänkt mig introt väldigt lugn och flummig, där folk såsar runt och letar efter någon slags takt och ton. Nu blir den precis exakt tvärtom – dvs, folk letar fortarande men de far snarare runt i minst dubbla tempot som stirriga yuppies istället för flummiga hippies. Det blir en ganska rolig effekt i min skalle i alla fall. Plus att det blir en bättre övergång till nästa spår som mer handlar om att man ska lugna ner sig och softa lite. Ta det cool…Och musik som man egentligen inte är så förtjust i kan bli bättre om den fyllser någon slags funktion. Som teatermusik, kanske…

Så kan det gå. Under resans gång kan saker och ting ändra sig.

Och detta hade aldrig hänt om jag inte satt allt i rullning, för inget händer om inget blir gjort, kan man säga….

Och tänk att jag blir lika överraskad varenda gång jag når den insikten…;-)

Detta bildspel kräver JavaScript.

2 kommentarer

Under Okategoriserade

2 svar till “Under resans gång…

  1. ulrika fricker

    Härligt!!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.