Mitt mål med Skrapans fototävling var i första hand att hamna bland de 30 första för att min bild skulle hamna i Skrapan. Klart att det alltid är roligt att höra till de utvalda. Att vinna har jag inte ens drömt om eftersom det inte ingår i min världsbild att jag ska vara en vinnare, men jag tyckte nog att bilden jag tog i New York passade så sällsynt bra in i Skrapan med temat ”Mellan himmel och jord” att jag ändå hyste en liten förhoppning om att bli ”hängd” där.
Nå…idag när jag cyklade iväg för att äntligen få svaret svart på vitt, om det skulle bli det ena eller andra, så möttes jag i Skrapanentrén av…..ingenting. Jag trodde man skulle få vägledning om var utställningen fanns och något slags välkomnande. Men nej…i ett mail från Skrapan hade jag visserligen fått en hint om att bilderna var utspridda, men inte sååå utspridda. Jag trodde att de skulle få en rättvisande vägg att hänga på. Jag gick igenom hela Skrapan både uppe och nere en gång utan att fatta att det fanns en utställning där. Men så stod jag nedanför rulltrappan och såg en kille stå på övre plan och kolla på en liten bild som verkade rätt planlöst hängd och då började jag fatta att det var någon slags ”gömma-nyckeln-utställning”. Så jag tog en bild på varje bild jag upptäckte bland montrar och reklam, på pelare och visserligen på en bra vägg men bakom ett fik, på alla möjliga och omöjliga ställen hittade jag fina bilder som liksom bara försvann i kommersen. Till slut, när jag hade gått ett varv till stannade jag upp och räknade till 29 bilder…..Lite pirrigt…tänk om jag hade missat min egen? Ett varv till för att kolla någon liten pelare som jag möjligen hade missat. Men nej…jag hittade däremot en bild som jag hade sett, men hade glömt att fotografera.
Sådärja. Då var det ur världen. Men lite snopet förstås. Och allra mest snopet att leta en fotoutställning och en bild och hitta en gömd samling fina bilder upphängda på fula platser där bilderna inte kommer till sin rätt. Utan rätt ljus och i skymundan. Som om du och jag skulle ha en utställning hemma i kädkammaren….Och det kanske var det Skrapan menade med utställningen; för där fanns inte bara bilder, där fanns också allt annat mellan himmel och jord…
Nej, jag säger som den berömda räven: ”surt….” 😉
Time in Stockholm 
Tid 