Precis när allt börjar återgå till det normala efter sommaren och höstens rivstart kommer åter ett sånt där hejarns katastrofutfall från Jan Björklund och kompani. Nu skall bara elitforskare premieras. Bara de som redan har skall vara givet. Som vanligt. Allt trams jäms med fotknölarna ska väck. Jantelagen har gjort sitt. Du som sitter och forskar i något fånigt ämne inom humaniora kan bara dunsta!
Och jag skulle inte säga något om jag visste att Jan Björklund vet vad han talar om, men det är ju det han inte gör! Om han ändå kunde rådfråga någon sakkunnig, men….nejdå – Hej & Hå – vi som vet bäst fast vi ägnar oss åt forskning i vår egen förträfflighet, dvs vårt eget luftslott.”
Om han ändå hade fått bli försvarsminister, Jan Björklund. När han uttalar sig i frågor om det militära är han riktigt klok och framstår som den expert han skulle kunna vara. Men det fick han inte. Det bekymrar mig att politiker aldrig får vara kunniga inom sitt fack. Och så är det en massa andra mer eller mindre taffliga politiker som får vara, eller tvingas vara det istället. Eller så avgår de därför att de inte håller med högsta ledningen. Jag tycker ibland synd om dem….men bara ibland.
Varför blir det alltid så? Det spelar ingen roll vilken regering vi har – alla byter ständigt uppgifter och ska sätta sig in i än det ena, än det andra, för att sedan uttala sig mer eller mindre klumpigt eller okunnigt om saker de inte känner till.
Det verkar vara det viktigaste – att man inte får företräda något man brinner för och som man kan – för då kallas det sär-intresse.
Istället ska alla kunna allt lika dåligt så att det blir rättvist och sen spelar det ingen roll om det blir orättvist för alla som drabbas av besluten. Snacka om Jantelag!
Huvudsaken att ingen kan nåt, typ. Och helst ska ingen bli mer kunnig än skolministern själv för det vore ju pinsamt.
Det inte bara vore pinsamt – det ÄR redan pinsamt!
Men vem bryr sig om vad en sådan som jag tycker om det?
Vi som jobbar med de yngre barnen har just inget att tillfoga i det här sammanhanget. På något underligt sätt tycks inte kunskap ha med små barn att göra överhuvud taget. Först ska barnen bara förvaras i 6-7 år i skolan och sen börjar den stora mätningen, och vägandet av deras kunskaper. Vad de ska ha lärt sig på vägen verkar ointressant. Huvudsaken är att vi ska kunna skilja agnarna från vetet innan det är dags att börja i den högre skolan, eller kanske den något mindre högre, dit man kommer om man har blivit skoltrött , dvs ”dum i huvudet”, säger ingen politiker men de verkar mena det eftersom de ”skoltrötta” inte får möjlighet att gå vidare till eftergymnasial utbildning. Det får däremot de göra som har klarat av all stress och konkurrens som det innebär att få toppbetyg i alla ämnen. De får sedan plugga vidare och bli läkare, jurister, ekonomer och andra yrken som lönar sig för dem och för samhället. Resten av de stresståliga blir säkert entreprenörer. De allra smartaste får forska på något som de inte vet vad de ska ha det till. Det kan ju vara svårt att veta om man aldrig har satt sin fot utanför lärosalarna utan bara ägnat sig att gå i den riktning som lärare, politiker och professorer har pekat ut åt dem.
En gång i världen läste jag litteraturvetenskap. Det var roligt, men när det sen kom till uppsatsskrivningen så var det sagt att man skulle skriva om Strindberg. Helst ville gubben som var lärare i ”uppsatsskrivning” (han var säkert professor, men jag minns inte titeln) att alla skulle skriva om Strindberg och när jag valde ett annat ämne blev han nästan sur. Jag skrev om Diktonius i stället, och om hans förhållande till musiken i dikten. Hans dikt som hette ”Orkester” (tror jag det var), utgick jag ifrån. Jag fick ett ganska snålt omdöme, trots att läraren tyckte den var bra, men uppsatsen handlade ju inte om Strindberg….;-)
Och nu ska all forskning handla om naturvetenskapliga ämnen. Nåde den som är intresserad av humaniora. Vad är det, undrar en politiker som har andra ambitioner för landet Sverige. Som vill ha fler nobelpristagare och mer flärd omkring det här gamla Jante-landet. Inget flum om mänskligt liv och leverne, om historia – inget om hur gemene man levde förr – inget trams om rim och ramsor i förskolan – nej, det ska till något större, något pampigare – vi kanske till och med kan bli en stormakt igen, bara vi höjer våra ambitioner lite till och ser till dem som ska förgylla vårt land ännu en gång, kanske nästan som på stormaktstiden?!
Folket? Ja, de ska väl vara glada om de har ett jobb. Annars får de skylla sig själva om de inte har lagt manken till. Lärare som har varit duktiga får högre lön. De som har hamnat i ett invandrartätt område får skylla sig själva om de har försatt sig i den situationen. Man kan ju starta friskolor också. Väldigt trevligt….för dem som får gå där….
Nej, nu ska jag koppla av! Det är helg. Så skönt med lite gnäll och skäll före fredagsmyset. Nu är jag på banan igen och ska möjligen forska djupt i någonting annat! 😉
Time in Stockholm 
Tid 