Var blev ni av, ljuva drömmar om en rimligare jord?

Fastnade vid partiledardebatten på TV igår. Ja, det är ju lite
intressant ändå, vad som ska sägas. Det mesta är dock givet. Framförallt vad det blå blocket ska säga. De sitter nöjda, så att säga. Tycker att de är ”good enough”, så att säga. Och det är klart att om man lyssnar på alla självgoda förklaringar, alla sifferexempel, etc, så verkar det ju så klokt och insatt. Själv sitter jag stum inför all sifferexercis och undrar vad de menar egentligen. Rheinfeldt talar om 200000 i arbete. Löfvén  säger något om 7,5 % arbetslöshet. Och båda kan ha rätt men inget ställs riktigt mot varann. Vem kan jämföra äpplen och bananer+
Men så blir hela Alliansen gråtmild när den talar om alla pengar i plånboken som svenska folket har fått, så att de ska kunna åka på semesterresor och dylikt. Men där faller jag inte in i snyftandet. Visserligen har jag arbetat bara deltid en längre tid, men jag har ändå arbetat under ett låååångt liv, och ursäkta, men….extra pengar i plånboken? Kanske någon hundring, eller två, men semesterresor blir det nog inte tack vare det, utan tack vare mina egna surt sparade slantar sen år tillbaka. Och jag har kunnat spara tack vare att jag inte har barn att försörja, annars vet man inte.

Jag säger bara som Mona Sahlin en gång sa: Jag älskar att betala skatt! Önskar att hon hade fortsatt med det. Så länge man får bra omsorg och skolor och en dräglig arbetssituation så kan man leva utan de där hundralapparna. Då får man ju så mycket mer av samhället som i sin tur bidrar till att man kanske i alla fall har råd med någon liten resa någon gång. Och inte behöver man ut flyga heller. Om bara tågen går som de ska och inte kostar skjortan kan det vara fullt tillräckligt att ta en tripp till Köpenhamn eller Berlin eller annat lockande. Men nu räcker pengarna varken till en enkel biljett till Säffle eller till det vanligaste vardagslivet utom till det allra enklaste. Om man sedan har oturen att ha någon gammal mamma eller pappa på ett dåligt äldreboende, eller kommunal skola där ekonomin inte heller håller, var finns skyddsnätet då? Inte i den omskrutna plånboken i alla fall.

Alltså, klagar inte för egen del just nu (men fortsätter det så här vet man ju inte), men för alla som jobbar häcken av sig men ändå inte får pengarna att räcka…
Jorå, så att…var blev ni av ljuva drömmar om en rimligare jord?