Som av en händelse råkar vissa texter passa in i mitt liv olika bra. Något jag skrev för 20 år sedan, passar till och med bättre nu än då. Eller så är mitt ständiga frågvisa navigerande bara en del av min personlighet, vem vet?
Nu tar jag i alla fall ut kursen igen. Låt se hur det slutar…..
PROLOG:
Vart går vi nu ?
Vad gör vi med våra liv tillsammans ?
Det finns ännu tid att va still
och när vi vill kan vi känna kraften i tystnaden i det täta rummet emellan oss
som är kärleken.
Var är vi nu ?
Vad vill vi med våra liv tillsammans ?
Vi kan ännu höra sånger i våra bröst
och när vi vill kan vi höja vår röst
i tystnaden
i det varma rummet emellan oss
som är kärleken.
Vad har vi nu ?
Vad har vi gjort med våra liv tillsammans ?
Det finns tid att tänka om
Det finns kraft att göra nytt
Att ge liv åt tystnaden
i det tomma rummet emellan oss
som kan fyllas med kärleken
För kärleken är en evig kraft
i rörelse emellan dig och mig
i brusande stillhet
Ett dånande hav i ständig rörelse
mot ett evigt mål – att aldrig va still…
(av millroll)