I framtiden kommer jag att röra mig obehindrat och utan smärta och andra svårigheter. Jag kan cykla, springa, dansa, gå och sitta utan problem.
I framtiden kan jag luta mig tillbaka och tänka att det där gjorde jag bra.
I framtiden – kanske redan i morgon – är jag beredd att ta ett nytt steg ut ur skuggan av mig själv.
I framtiden kommer människor att kunna samtala utan att behöva
skrika åt varann, utan att avbryta varandras tankebanor. Människor kommer att utgå från att medmänniskorna bara menar väl och att om vi alla utgår från det kan större problem i världen lösas lätt som en plätt.
Smutskastandets konst kommer att vara förlegad eftersom den endast ledde till fördomar, ilska, hån, svartsjuka och våld.
I framtiden måste var och en bidra till ett hållbart alternativ till en avgrundsprofetia, genom att var och träder fram ur skuggan av sig själv och gör något gott för sig själv genom att bli en människa. En medmänniska som inte bara ”leker” människa, utan ansvar, utan också är en medmänniska, med ansvar för andra medmänniskor.
Var mot andra som du själv vill bli behandlad!
Ett urgammal bud, som fast det står skrivet i en urgammal bok, fortfarande håller. Självklart och enkelt och medmänskligt.
Jag menar….. Hur svårt kan det vara? 😉
Det finns ju inget ord som heter motmänsklighet….
Det finns ingen som skulle vilja värna om ett sånt beteende. Inte än. Men om vi inte aktar oss finns det snart en grupp människor som har gett ordet motmänsklighet ett omänskligt ansikte.
Nu gäller det att vi träder fram ur våra skuggor illa kvickt, och så fort vi hinner, så att inte vår skuggsida tar över helt och hållet!