Det är slut, det är slut, det är över nu…..eller?
Efter febertoppar, stukat finger och ischias-elände och 100 dagar med bloggskrivande, verkar allt vara över.
Under åtta långa år har jag funderat och tänkt och haft tusen idéer som har lett till att jag har kunnat färdigställa och pröva mitt matte-musik-dans-projekt. Jag har också under denna vår krigat mig till att få en tjänst så att jag slutgiltigt ska kunna prova hela konceptet, inklusive lärarhandledning och musikal och allt, med en klass, för att sen kanske kunna sälja mitt material dyrt, på skolmarknaden….. 😉
Nåja…men det har i alla fall gått bra hittills. Hela tiden har jag tänkt att jag måste skynda mig innan någon annan kläcker min briljanta idé. Men jag måste först, bara…..
Det finns tusen saker att färdigställa och göra om och göra bättre, trots att så mycket är gjort är det finputs och finish kvar. Och det hinner jag under nästa år, har jag tänkt….. Jo pytt!
I morse på första sidan var det reklam för ett nytt pedagogiskt program på TV, om matte, dans och musik i olika taktarter. Om udda och jämna tal…med tillhörande lärarhandledning, och allt.
Det känns nästan uträknat att mitt projekt ska bli bara nästan klart efter 8 långa år, precis när det här programmet – som verkar ha många idéer liknande dem i mitt projekt – ska sändas den trettonde november!
Kan man tänka sig något mer ödesbetonat?
Jag måste hinna först på något sätt. Hur ska någon annars tro annat än att jag är en härmis? Jo, alla barn som redan har dansat till mina taktartslåtarna, förstås.
Ska jag känna mig uträknad redan?
För vilken gång i ordningen?
Nej, återigen måste jag räkna ut hur jag ska överlista ”motståndaren”. Men hur?
Jag bidar min tid…..kanske finns det ett schackdrag att trolla fram ur skjortärmen? 😉
Så märkligt att denna hundrade blogg tog sig en sådan vändning.
Ska jag tolka det som att allt är slut och förbi, eller ska jag se det som början på något nytt?
En nystart och en omstart – ett nytt kapitel i mitt liv. Van som jag är att alltid ta ett steg bakåt i min karriär, kanske jag skulle öva på att kliva fram i ljuset i stället. Jag har ju själv krattat manegen. Nu måste jag se till att rätt hästar springer in först, och i rätt ordning.
Ja, ett nytt kapitel får det bli … Slut på motvind och lång, lång väntan på att tågen ska gå. Efter 100 blogginlägg dag efter dag, är det dags för mig att få upp ångan på nytt.
Nu måste jag ta initiativet på ett nytt sätt. Det är bara jag som kan göra det, men den här gången ska jag ta hjälp.
På TV har de producenter, projektledare, musiker, skådespelare och ljudtekniker, koreografer, dansare, mfl.
Jag har mig. Punkt.
Det har varit bra att bestämma själv. Men det tar tid. Nu har jag bråttom.
Se upp! Var god tag plats….Dörrarna stängs.
Tack för alla dessa 100 dagar, och tack alla nya och gamla vänner för att ni har tittat in. Det har varit en annorlunda och rolig tid. Välkomna åter på min bloggs 10-årsjubiléum, 17/7, om inte förr! Det kan bli bloggparty. 😉
Time in Stockholm 
Tid 