Nu vill jag skaka av mig julen och det gamla året, kamma ur glitter och glimmande bågar, och gå vidare i livet.
Hur fint och mysigt man än har haft det – nog känns det som om man vill ta av sig en alltför varm mössa.
Nu väntar bistra tider. Sibirienkyla, sägs det. Måhända jag behåller mössan på ett tag till… 😉
Men frysa mer lär jag inte göra i år än förra året. Terror, hot, hat, bränder och mord i utlandet såväl som här i Sverige, har vi fått nog av.
Öppna hjärtan och stängda gränser – allt sammantaget – kan ge kyla och isande vindar försprång under de kommande tiderna.
Mitt recept är för egen del aldrig glömma varför jag är jag och aldrig tro mig om att vara bättre än andra människor…. men heller inte sämre.
Jag har haft tur. Andra har inte haft tur. Trots det har människor med betydligt sämre förutsättningar gjort större underverk och hjälpt andra mer än jag har.
Men fortfarande har vi alla ett okränkbart människovärde.
Jag tror alla om gott ända tills någon bevisar motsatsen. Om jag trodde något annat vore ju livet meningslöst.
För mig…
Så jag behåller mössan på och trotsar kylan med värme. Aldrig ge vika för kölden. Stå pall utan att falla för de isande droppar som ilar ner utmed ryggraden. Värm dig och sök vindskydd bland de barmhärtiga, vänliga, eftertänksamma och kloka.
Du kommer att behöva det….. även detta år!
Men under tiden får du också söka tröst i musiken och i dansen, för att inte frysa fast i underlaget!
Gott nytt!
Time in Stockholm 
Tid 